Det är NU det är....

Maj, försommar... nu är det den absolut bästa och finaste tiden på året tycker jag i alla fall! Fysiskt arbete är underskattat - jag älskar det! Måla, tapetsera, snickra, gräva, fixa i trädgården you name it (INTE städa - bara så ni vet) - det är ren och skär själavård för mig som arbetar på kontor... HUR hamnade jag där egentligen, på kontoret, liksom? Livet kan då verkligen ta de mest underliga vägar, spännande värre faktiskt!

Hannes - mitt lilla hjärta

Nåväl, mycket grejande i trädgården har det varit, och idag kom jag på att vi såklart måste ha en pool ju - en riktig pool till lillesta Hannes! Åh vad kul det skulle vara - vi skulle vara parkerade där resten av sommaren - jag & Hannes! Japp en pool får det bli - en rund eller njurformad vill jag ha!

En situation som lätt kan undvikas om jag får komma överens åt oss

Min man håller god min och låter mig hållas, nickar o samtycker till det mesta jag föreslår... hmmm undrar om det är för husfridens skull eller? Ja ja, han vet hur jag är funtad - det exploderar av idéer och vilja, det liksom bara sprutar ur mig - jag vet precis hur jag vill ha det, i vilken ordning vi ska ta det och hur vi ska lägga upp arbetet, MEN det är precis DÄR och DÅ det tar slut på husfriden -  vi har liiite olika syn på hur man planerar och lägger upp arbetet ha ha... Det skulle ju va sååååå mycket enklare om jag fick komma överens själv om hur vi ska göra det.. men hur var det nu, vi lovade ju varann "i nöd och lust" så då är det väl bara att bita ihop då I guess. Undrar vem som biter ihop mest...

 

Annars stickar jag förstås givetvis på!! Jag har precis avslutat en teststickning; ett par halvvantar,  jättefina skulle de kunna ha blivit - jag gillar mönstret - men garnet? Näe usch och fy, alpaca är verkligen inte min grej... och gissa vad?!?!? Jag lyckades - ÅTER IGEN - göra två vänstervantar!!! Jag säger ingenting jag...

Atalanta the Vatican way - detalj

Atalantan är klar! Blockas just nu, Atalanta the Vatican way ska den få heta efter vår sejour i Vatikanen! Nästa projekt blir ännu en Åsa Tricosa-designad sjal - Tiong Bahru - ska bara våndas lite först över vilket garn jag ska använda :) ganska delikat problem faktiskt. En sommartröja ska det kanske oxå bli, en vit en, värsta fina tror jag nog att det kan bli

iPhone-skalet

Finaste lilla kreditkortshållaren

Och jag har shoppat - såklart!!!! Finaste mobilskalet till min iPhone, fränaste stickväskan, läckraste kreditkortshållaren, lite sommarkläder, trädgårdsgrejer och lite annat smått o gott - jaaa, jag ÄR en shopaholic - jag veeeet och jag erkänner och jag skäms INTE - bara så ni vet! Dessutom har jag beställt ett stickkit från Finland - Dessi lurade mig - fina tulpanvantar ska det bli och en ny plattång blev det visst också..., Oj men nu tror jag ändå att lite av skammens rodnad börjar träda fram ändå

Liiite hypokondriker är hon allt ;)

När vi ändå talar om skam - vet ni vad jag gjort!!! Jag har lurat på min svärmor - lilla hypokondikertanten ni vet - ett ylleplagg till.... Jo det är faktiskt sant, men eftersom hon inte vet att det är ullgarn så varken kliar det eller annat utan det är bara "så bra" allting och den är "såååå skön", sjalen hon fick alltså, och hon är "såååå glad för den". Alltså vad ska man säga... Lite borde jag väl skämmas men det gör jag inte, hå hå ja ja

 

Jag ska till Hälsingland på stickäventyr och det ska bli så himla roligt! Vid havet, fatta....
Det ska stickas,det ska färgas garn, det ska drickas whisky,det ska ätas glass med vodka och fram för allt ska det tokskrattas och fanatism-njuuutas av ledighet, garn, god mat & dryck och stickning ;) Dessi ska dit - bara det är en bonus!! Så himla kul det ska bli...  Men ingen Lotta ... ååh va hon kommer att saknas, ska minsann våldgästa henne istället...

Jag tror att det kan bli lite shopping där också faktiskt...

"Enda anledningen till att tiden finns är för att allt inte ska ske på en gång"

All over the place liksom

Vad ska man säga - jag är faktiskt nästan mållös! Känslorna är all over the place, som prins Daniel skulle ha sagt... Vilken stad, vilka fontäner, vilket kaffe, vilka bruna ögon, vilken mat, vilken glass, vilket precis ALLT!!!!

Efter en minst sagt lång och jäkligt tuff inledning på detta året så kom resan till Rom helt rätt i tid - alla ev sår är nästan läkta, Rom skyndade på det med råge kan jag säga. Jag och min 20-åriga dotter har tillbringat 5 dagar i denna ljuvliga stad, helt underbart bara att få resa med henne! Vi hade sett fram emot resan sedan januari och nu så....

Vi har traskat och gått många mil, under en varm på gränsen till het och hela tiden strålande sol. Vi har ätit massor av underbart god mat, glass i STOOORA lass och vi har sett så mycket vackert och fått oss så mycket historia till livs så att det skulle kunna räcka hur länge som helst! Och är det nån del av historien som fascinerar mig så är det antiken, och en av de som spelar huvudrollen där, kanske den största är ju just Rom.

Colosseum

Här badade hon..

En lång, otroligt rolig och helt fantastisk guidad tur på Colosseum och Forum Romanum fick vi av en mycket stolt men oxå insiktsfull italienare. Alla piazzor måste man ju provsitta och proväta nåt på :) Spanska trappan, ett perfekt ställe att vila fötterna på, Fontana di Trevi - ja till den har väl vi svenskar en alldeles särskild relation - La dolce Vita med en badande Anita Ekberg säger jag bara.

Vatikanen

Vatikanen - imponerande - jag är dock inte ett så imponerad av the pope, en mycket märklig "inrättning" med en mycket, enligt mitt tycke, märklig uppfattning om livet och människorna....

Nåväl, i Vatikanstaten hade jag en utmaning som jag glatt och väldigt kaxigt antog så fort jag fick den. Väldigt lätt att vara kaxig på hemmaplan...

Ju närmare resan till Rom vi kom, desto mer insåg jag ju att det kanske inte skulle vara så himla "bara" som jag först trott. Och när det väl var dags, ja då hade jag minsann tusentals fjärilar i magen! Men jag är inte den som fegar ur eller ger mig - min mamma sa VÄLDIGT ofta att jag var den mest envisa människa som fanns, i såväl mycket ung som i vuxen ålder, och det stämmer nog väldigt väl både på gott och ont.

Utmaningen då? Att sticka i Vatikanstaten någonstans! Låter inget märkvärdigt alls, det låter till och med snudd på jäkligt töntigt faktiskt. MEN, stickor... i Vatikanen, rigorösa säkerhetskontroller, Schweizergardet och en skinntorr liten farbror som många önskar livet ur - say no more....

Bildbeviset!

För att bevisa att jag faktiskt gjort det också, så krävdes en bild, där det tydligt skulle fram gå att jag verkligen var i Vatikanen och att jag faktiskt stickade också - och en sak kan jag ju berätta, man gör INGENTING anonymt där, det är ju liksom väldigt mycket människor överallt....

Jag hade stoppat i stickorna långt in i ett stort nystan, rullat in det i en tröja och ner med det i väskan, när det var dags för säkerhetskontrollerna (!) så tänkte jag att "herregud det här kommer ju aldrig att gå, och vad gör jag nu" - ha ha lite panikkänsla där.

Men det lyckades, första momentet avklarat, sen var det "bara" att hitta en lämplig plats att sticka på då... Dottern fotade för brinnande livet och, ja sen var det gjort - dumdristigt kan det säker tyckas, men jag är fasiken stolt och glad att jag antog och genomförde utmaningen. Fast nästa gång ska jag tänka mig för innan jag svarar....

Och vet ni??? Vi shoppade ingenting!!! Helt otroligt, men alltså - Rom hade så mycket annat att erbjuda så nåt sånt hade vi faktiskt varken tid eller lust med!

I fall nån undrar, vågen visade på +3 kg när jag kom hem, men det var värt varenda gram kan jag säga!

"Känslor är varken rätt eller fel - de bara är tills de inte är längre"

Klart, over and out...

Nu känns det så där himla bra, jag har avslutat ett par projekt igen och därmed är ju tillfredsställelsen total!! Är det vårt lutherska arv som gör sig påmint månntro?

Min blå Bakau är färdig, och den blev ljuvlig - jag fullkomligt älskar den. Jag misströstade ett tag när den skulle blockas, jag hade lite problem där, men nu så- jag kan faktiskt inte bli mer nöjd.

och GARNET gott folk GARNET, det är helt underbart - jag döör av lycka!!! Vilken färg man gillar är ju alltid en smaksak, men lystern styrkan och glansen i det här garnet... jag har inte varit med om maken. Tack Åsa Tricosa!

Ett annat lååångvarigt projekt är också helt slutfört nu, en lusekofta med Setesdalsmönster till mitt lilla hjärta, älskade sonsonen. Koftan var snabbt färdigstickad, sen har den legat och vänta på att jag skulle våga klippa i den - och NU efter många månaders vånda så vågade jag! Fina knappar hittade jag på Tradera och idag var lillfisen här och provade - den satt som en smäck, och det finns utrymme kvar för han att växa också!

En ny stickning pågår - förstås -! Atalanta, även den designad av Åsa Tricosa. Superrolig stickning i ett underbart garn, Wollmeise, i en härlig färg som är svår att beskriva; en blandning av chokladbrun och vinröd på något sätt...

Nu drar jag och min dotter till Rom några dagar, det ska ju bli helt underbart! En stickning får följa med såklart, sen får vi se om det blir nån tid över för den, helt säker på det är jag faktiskt inte! Men dottern har ju undrat vad jag ska göra medan hon blir uppvaktad av snygga italianos ähum... Nåväl, i så fall kan ju jag sitta på någon mysig liten trattoria med min stickning och njuta av ett gott glas rött och folklivet på gatan, någon nöd på mig kommer det inte att vara!

"Den som vill mycket är rikare än han tror!"

Rapport från stickträsket

Mycke man vill ha och mycke man vill göra

Jag har helt fastnat i Åsa Tricosa-designat, herregud vad mycket fint hon skapar! Jag håller just nu på att sticka hennes senaste alster, Bakau, i ett alldeles underbart garn, Faery Wings från Fyberspates, England. Färgen jag stickar i heter Blue Spring.
 

Bakau, pågår

Men det finns ju ett hav av vackra Åsa Tricosa-saker att välja mellan, Semele, Arietta, Zenaura, Isaura  och mycket mycket mer! Mitt nästa projekt blir Atalanta, som även den är designad av Åsa. Den ska jag nog sticka i Wollmeise. Den blir ju perfekt att ta med till Rom.

Atalanta, kommande

Garnet, Faery Wings, som jag nämner ovan, är ett helt underbart garn, det har en lyster som inte är av denna värld, det luddar inte, det är starkt och ja det är alldeles alldeles underbart. Och även hon som färgar och säljer garnet är underbar! Jag saknade 2 färger och skrev till henne, Jennifer Brown, och frågade om det fanns någon som helst möjlighet att få tag i det jag ville, och inga problem, en sen lördagkväll och söndag fixar och färgar hon garnet jag vill ha och skickar det hit till Sverige!!!

Såklart vill hon sälja, men det kallar jag ändå service. Jag nämnde visst för henne att jag är kär i hennes garner, det kanske underlättade! och nu tror jag att jag är lite kär i henne oxå faktiskt - SNÄLLA MÄNNISKAN!

Blue Spring - Kärlek!

Jag blir ändå så full av beundran över människor som är så himla duktiga på det dom gör och dessutom har ett sätt som är helt underbart! Snabba och rappa svar, bra service och ett otroligt bra bemötande hela tiden!
Jag uppskattar sådant, och är beredd att betala för att få det också.

Men nu börjar min önskelista över vad jag vill sticka bli så lång, så det är nog dags för mig att plita ner den på ett papper, så jag kommer ihåg... Som ni vet är jag ju snabb på klickfingret och tar hem nya mönster och köper nya garner mest hela tiden.... Det är en åkomma jag har, kronisk är den också, obotlig, men jag lider inte sååå mycket, he he.

Och vet ni?!? I fredags handlade jag mera Wollmeise - det är väl också ett helt underbart garn oj oj oj... Wollmeisegarnet, som säljs i Tyskland,  kan man ju bara handla på nätet på fredagsmorgnarna kl 08.00, det brukar bara säga svisch så är de slut, men i fredags hann jag med, 2 nystan blev det :)

Helgen 1-3/6 ska jag på stickläger till Strömsbruk, vid havet i Hälsingland!!! Weeee, gissa om det ska bli kul! Vi ska minsann färga garner, sticka, skratta i massor och dricka whisky. Helt underbart blir det ju!

"Beröm är som champagne och bör serveras medan det fortfarande bubblar!"

Tummen ur!!!

Jag levererar!! Jag blir så glad för jag avslutar och levererar gamla UFO:n- vad har hänt???

 

Jag älskar min hobby, stickningen, den är så himmelens underbart välgörande för själen. Med den kan jag koppla bort och koppla av för det allra mesta. Oftast när jag stickar så lyssnar jag på musik, musikval och volym är beroende av vilket humör jag är på och/eller vilken typ av stickning jag håller på med, men likväl underbart är det!

Tantvarning? Ja kanske det, who cares, inte jag i alla fall, jag bara njuter jag.

Den här veckan har jag terapeutat intensivt med stickningen, det har lett till flera avslutade projekt - yääy!!!

Först ut är ett par sockor till min dotter, ett par knallorangea Shurtugal, superrolig stickning i en otroligt läcker färg!

Efter det har jag - ÄNTLIGEN - fäst trådar och monterat min vårkofta och jag är så nöjd med den, den kommer att användas ofta tror jag - till min stora glädje! För ett tag tyckte jag nämligen att den oxå skulle få flytta till nån annan, men nej nu får den bo kvar hos mig.

Hannes tröja

Läskigt!

JAG HAR VÅGAT KLIPPA!!! Det betyder att jag äntligen äntligen kunnat göra klart en Setesdalskofta åt min älskade lilla Hannes. Jag stickade den tidigt i höstas, sen har den legat där i väntan på att jag skulle våga klippa i den, och nu är det gjort! Nu ska jag bara ha tag i ett par riktigt fina knappar - sen är den klar att klä världens största skönhet, mitt lilla barnbarn!

Början till Bakau

Nu har jag - med JÄTTEGOTT samvete- börjat på en ny stickning, Bakau, i ett alldeles alldeles underbart garn, Fairy Wings  från Fyberspates - MUMSMUMS!

Jag är numera Världsförälder, och det känns så himla bra, jag vill vara med och hjälpa på något sätt och då blir det här ett bra sätt! Som världsförälder är man med och kämpar för varenda unge genom Unicefs försorg. Vill du också? Kolla här!

Nästa vecka drar jag och min dotter till Rom, det ska bli så sköööönt, och så himla roligt att åka bara hon och jag! En Rom-guide har införskaffats och jag har fått tummen ur och köpte mig en ny resväska, kolla här - värsta läckra!

Den kommer att synas bland alla grå, svarta och mörkblå resväskor på bagagebandet.
Colosseum, Vatikanstaten, Fontana di Trevi och påven - NU KOMMER VI!

"Om du inte vet vart du är på väg, kommer du att hamna någon annanstans"