Mjukt och blandat...

Vet ni hur surt det är att springa ett apdrygt lopp som kändes som 15 mil som dessutom bara gick uppför hela tiden, ja nästan hela tiden i alla fall, och sen komma hem, ställa sig på vågen för skojs skull och upptäcka att man väger MER än man gjorde ett par dagar innan loppet??? Nej det vet ni INTE - det känns APSURT, inte ens den glädjen kunde jag få efter en jobbig och smärtsam pärs i spåret. Kan ju lika gärna lägga av med det där å ligga hemma i soffan, tycka synd om mig själv å äta godis!

Bullar ger mjuka bullmagar som ens barnbarn gillar ;)

Jaaa, jag åt hundra bullar när jag kom i mål, lite godis och grillad chorizo med extra allt och lite annat oxå, men ändå? Fast å andra sidan tycker älskade lillfisen Hannes att det är jääättekuul att klämma på farmors mage å fråga hur jag kan ha en sååå mjuk mage... å vad gör man inte för sina favoritmänniskor på jorden?

Trött, stolt, nöjd och glad trots allt ;)

Jaja nu är i alla fall del 2 i min halvklassiker, Lidingöloppet 15 km, avklarad och jag lovade mig själv där ute längs banan att ALDRIG ALDRIG mer utsätta mig för såna här dumheter, men det var då det. Nu har jag ändrat mig, så kom inte å säg att jag inte är flexibel och förändringsbenägen :)
Nya utmaningar väntar runt hörnet - kan inte låta bli...

På stickfronten

Jag har fått världens finaste stickrum, storasysteryster har varit här och styrt upp den här fritids-hobby-avkopplings-verksamheten. Jag är en lite lätt oordningssam människa och hon är inte en oordningssam människa. Alltså är vi en perfekt kombo som kompletterar varann. Eller hon kompletterar i alla fall mig. kanske jag kan komplettera henne inom nåt annat område ;)

Joråsåatte...

Så nu är det minsann ordning och reda i stickrummet, var sak på sin plats liksom och det är sååå himmelens gött, lite kreativt kaos i all ära, men MYCKET kaos är minsann inte kreativt om ni frågar mig.

Tyvärr är alla mina UFO:n (UnFinished Objects = dåliga samveten), mina diverse konsekvenser av min sjukdom SSS (second sock syndrome) nu upphängda och synliggjorda så att jag MÅSTE ta tag i dem och göra nåt åt dem, t ex slutföra något, fästa trådar, sticka en socka till till alla mina en-socks-projekt-som-finns-för-att-andra-sockan-är-så-jäkla-tråkig-att-sticka... Men innan jag tar tag i dom så ska jag bara... :)

"Du blir aldrig färdig och det är som det ska."

 

Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad...

Tick tack...

Men nu har jag minsann skärpt till mig lite tycker jag, för det är verkligen inte lika jättelänge sen mellan det här inlägget och det förra som det var mellan det förra inlägget och det förrförra :-)
Det känns bra och lite duktigt gjort av mig faktiskt. Det är ju så kuuul att skriva, det är bara det att livet kommer emellan på olika sätt mellan varven och då åker roligheterna långt ner på priolistan ibland och det är ju helt galet egentligen, det borde vara exakt då de är överst på listan. men men that´s life som vi säger hännä ;)

Joråsåatte... blir säkert bra

Det är ju väldigt sunt att idrotta, just sayin... Ipren, Voltaren, Power ice, ispåsar och liniment det är mumma det för värkande, ömmande hinnor, muskler och annat. För att inte tala om flossbandet som jag drar åt kring benhinnorna så jag nästan dör den långsamma och plågsamma strypdöden - herreguuud va lite mycket ont det gör men vad gör man inte?

woop woop... lite fit är han ju

Va är det för fel på att ligga i soffan och TITTA på idrott istället? Ja typ inget fel alls nästan om ni frågar mig, och framför allt inte om Usain Bolt är i rutan! OMG säger jag bara - så snygg, läcker och charmig - jag döööör. Och jaaaaa jag vet att han är snabb oxå... men jag är inte så intresserad av hans tider moahahaha, däremot är jag intresserad av att han håller sig i form och stannar i världstoppen för alltid ;) Ja för då blir det mer tid i rutan för hans del och det tackar man ju inte nej till he he.

Dårarnas lilla paradis :)

Halva Lidingöloppet, Göteborgsvarvet, Halvvasan, Halvvättern och Sthlm Marathon för guds skull, men HUR kan man bara hålla på och hålla på utan att tänka sig för? Halvklassikern som jag påbörjat blir rolig att genomföra men ett marathon??????? Jag ångrar mig varje dag att jag har anmält mig, men nu är det bara att bita i det otroligt sura äpplet och hålla vad man lovat och inte fega ur. Jäkla mig!

Japp, jorå, bara så där liksom...

Apropå skidor så har jag anmält mig till skidläger med Mattias Svahn i början av december, ska bli så sjukt roligt - tror jag :) Jag har verkligen fastnat för det där med längdskidor, men jag är nog världens fegaste när det gäller att åka i utförsbackar... så nu har han fått nåt att bita den där Mattias :) Jag behöver slipa på mod, tålamod och nästan allt annat också - älskart :)

På stickfronten
Nu jäklar stickar jag igen, tre projekt samtidigt... få se vilket som vinner eller snarare vilket som kommer att bli klart. Det ena är som jag nämnde en provstickning och då har man jussom lite press på sig att leverera, vilket passar mig bra när självdisciplinen sviktar. 

Sittpuffsgarnet och jättebambastickorna :)

Det andra projektet är en sittpuff till ena bonusungen, den blir riktigt läcker men attans vad tungt det är att sticka den, tungt garn... Det tredje och viktigaste projektet är en liten svampbaskermössa till min älskade sondotter, den allra sötaste lilltjejen i världen, lillsnuppan Junia. Mina barnbarn - hur kär kan man bli??? Och snart ett till på gång när som helst nu <3 <3 <3 Älskade ungar!

"Take risks: if yoy win, you will be happy; 

if you lose, you will be wise"

Lagom???

Nu jäklar var det sjuuuuuukt länge sen, nu ska det bli skärpning på många plan - tror jag :) Ja alltså det är mycket som var sjukt längesen... det är ju lite så jag jobbar!

Talking to me...?

Nånstans är det ju nåt som inte är riktigt som det ska eller borde vara eller så är det just det det är - jag har en förmåga att gå 3 000 000 % all in när jag gör nåt, jag kan liksom inte sticka lite, träna lite eller göra något annat lite, närå här ska stickas ELLER tränas ELLER bakas ELLER... inte lite av varje samtidigt här inte. Man kan ju bli trött på sig själv för mindre, eller så är det bara att acceptera att jag är just precis som jag är.

På stickfronten

Här ska minsann provstickas sockmönster nu, det var ju också så otroligt länge sen, och det ska bli så himla roligt! Det är bara ett problem som måste klaras av först och det är inte ett litet problem - STICKRUMMET - oh-my-god STICKRUMMET - vad hände där liksom??? Det måste göras framkomligt på riktigt först, funderar på om det räcker att ta hit en bulldozer och bara skövla?

Skövla städa stiiickaaa...

Hur mycket kan man riva fram och hur många miljoner stickprojekt kan man låta bli att göra klart - jag bara undrar??? Men herreguuuud, och så måste jag nysta först också och det är inte heller ett litet problem, nej det kan bli ett riktigt trauma, det brukar kunna bli det när jag ska nysta.
Systeryster var i alla fall hit och fick med sig ett par sockor hem, som hennes ull- och tygätande konstiga katt snart kommer att ha ätit upp så då lär hon hit och hämta ytterligare ett par, så viss sanering pågår ju redan.

Bara en kvar att göra ju, var fick dottern sitt korta tålamod ifrån?

Dottern påminde nyligen om ett par overkneestrumpor jag lovade att sticka till henne för typ hundra år sedan, av det projektet blev det visst bara en socka sen gick jag tydligen och köpte jag henne ett par färdiga på H&M istället, oops... Tycker ju att hon inte hade behövt påminna mig om just den lilla detaljen...

Och förresten, exakt hur många miljoner gånger har inte jag fått vänta på henne i hela hennes liv??? Haha EN overkneesocka blev en liten hämnd alltså moahahaha :)

Nåväl, lite skövling, lite nystning och sen drar jag igång med att provsticka - hoppas uppdragsgivaren är utrustad med liiite längre tålamod än mig.

"Bättre en smula sent än en smula dåligt..."

tokig i Säter...

Simbassängsutsrtyrseln - färgglad värre.

Alltså... hallååå, jag har simmat 2 km - i bassäng, dessutom mer än EN gång!!! 2 km i en 25-meters bassäng, förstår ni huuuuuuuur MÅNGA längder det är eller? Och ni får gissa EN gång hur kul det är att simma flera hundratusen längder. Det måste tydligen vara utmaningar hela tiden för att det ska tilltala mig. I mitt fall känns det mest som tålamodsutmaningar, jag utmanar mitt tålamod hela tiden, men blir det bättre ? Längre? Jag bara undrar, för jag märker ingen skillnad... men jag kanske måste ha tålamod med det också, ja väntan på tålamodsutvecklingen alltså???? Man törs väl inte ens tänka tanken på att fråga mina närmsta... ja om de märkt nån skillnad på mitt tålamod alltså. jag är ju inte hundra på att svaret blir till min fördel...

Vem vinner å vem försvinner...

Så här är det - om lite drygt en alldeles för snar framtid ska jag köra Tjejvasan, och nu undrar jag bara en sak: HAR NÅN SETT SNÖN? Jag har inte åkt skidor på över alldeles för många år och skulle behöva lite mycket snö typ NU fast helst nyss och allra helst för ett par månader sen. Alltså det där fördomsfulla skitsnacket om att i Sverige har vi isbjörnar på gatorna? Har ni sett nån, va va VA? Jag skulle bli sjukt glad om jag såg nån nu snart så jag VET att det är vinter åtminstone! Nä, det är väl snarare mer troligt att jag får se oryxantiloper här, de ska tydligen vara mästare på att överleva utan vatten. Välkommen till Sverige säger jag bara. SUCK och baj baj jäkla skidåkning och hej torrsim :(

???????

Jag har hyrt stuga i Orsa nu i VINTERmånaden januari för att få åka skidor - finns det snö i Orsa? Näe det gör det INTE!! BARA SÅ NI VEEEEET! Janämen jag får väl dra till björnparken i Orsa å kolla in ISBJÖRNARNA då... eller vad det nu är man gör i Orsa när snön sviker..

Waist of time?

Den här veckan ska jag få en privat vallakurs - behöver jag det? Vallar man vattenskidor? Behöver man vallakunskap en vinter som denna? Jag bara undrar... Det är mycket jag undrar märker jag..: Hur långt är ett snöre t e x? NÄR KOMMER VINTERN (har jag sagt det?) Varför sitter jag just nu och tittar på junior-VM i hockey? Var är snön? Herregud...

På stickfronten

Så där ser det INTE ut när jag nystar...

Apropå tålamodsträningen, jag nystade garn häromdagen...  Efter den nystningen har jag ingen nystvinda längre, just saying...
Ja jag veeet, man skärper sig, är vuxen och lugnar ner sig, men då är min fråga: hur MYCKET ska man skärpa sig och HUR vuxen måste man vara och till sist, ge mig valium så lovar jag att jag ska lugna ner mig och nysta lugnt och fint i evigheters evigheter.

Sockor vs mössa

Just nu är jag, som bekant i sockstickartagen, så mössan få vänta lite, ett par vintrar eller så kanske. Och eftersom vi berört ämnet tidigare så vet vi ju alla att nån vinter har vi knappt så det är ju ingen katastrof om inte mössan blir klar i år...

Viktiga saker från viktiga människor i mitt liv!

Det finns dock nåt som jag i princip har hur mycket tålamod som helst med, och det är kära människor i mitt liv. I mitt garnskåp har jag en hylla med saker som har en hedersplats både i skåpet och i min tillvaro. Bl a en stjärna, från kvinnan i mitt liv - Lotta - som beskriver vänskap, ett orange garnnystan som man stickar färdiga sjalar av - en egen vald julklapp från lillfisen - eftersom han vet att jag är en sticknörd och en förpackning strumpstickor från en annan otroligt viktig människa i mitt liv, en stickpresent bara för att liksom... det är när man får sånt här som "det är tanken som räknas" får en verklig innebörd!

"Tänk på vad du skulle göra om du visste att du inte kunde misslyckas!"

Ur led är tiden och så även jag...

Jag vill ha SNÖ!!!!!!

Ho ho snön, snöööööööön????????? Inte nog med att man farit land och rike runt i alla år och letat efter sol och värme, nu ska man få lov att åka världen över för att hitta snö också... Vad är det här? Jag ska åka Tjejvasan om två månader och det är hundra år sen jag åkte skidor - den gången höggravid och aptung - jag minns det som helvetet på jorden... ska min debut i Vasaloppets spår bli lika traumatisk och mentalt smärtsam??? För att inte tala om hur fysiskt smärtsam den kommer att bliiii - så ro hit med lite mycket snö nu TACK!

Eftersom jag låter bli att tänka efter före ganska ofta så ser det ut som att jag redan har ett digert pogram nästa år, och 2015 har inte ens börjat än. Nä men det är väl lika bra att inte tänka efter så mycket då så det blir nåt gjort. Fast det skulle vara bra att tänka efter lite före ibland, nån gång, tror jag. Men å andra sidan så lever man bara en gång, och det framtida livet vet man inget om det kan bara ta tvärslut likaväl som det kan pågå i massor av år. Sådärja då har jag resonerat lite med mig själv igen och inte kommit fram till något alls egentligen, men det är säkert lite bra att lufta tankar och svammel då och då. Eller?

Vad kul det här ska bli!!

Jag ska i alla fall springa ett vinterlopp i Stockholm i slutet av januari, Winter Run, i lag denna gång, det ska bli kul. Vi är ett lag på 7 personer - lag Snabbfoting - och fem av dem jag aldrig träffat förut så det ska bli superkul. Först ska vi kuta för glatta livet, sen ska vi gå ut i Stockholmskvällen och käka ta ett glas eller två och bara umgås - det ser jag så mycket fram emot - spännande värre! Jag älskar verkligen möten med nya människor!

Jamen Vasaloppsgrejset se ju verkligen INTE ut att passa mig och mitt tålamod superkanonbra på flera sätt...

Och sen i februari är det då dags för Tjejvasan! Men hur i hela himmelens, fridens och whatevers dagar kom jag på att jag skulle göra den här Tjejklassikern??? VA? Simma Tjejsimmet i snorkallt vatten var som sagt KALLT men sjukt kul, att springa Tjejloppet i Lidingöloppet var backigt, lerigt drygt och kul för springa kan jag, men nu???? NU KOMMER ELDPROVET - skidåkningen! Jaja jag kör strutsmetoden tills det är dags, ner i sanden med huvet bara och FÖRTRÄNG!

2,1 mil...

I April blir det en halvmara igen, en halvmara bara för tjejer, Det är andra gången det loppet går och andra gången jag deltar i det. Det är ett roligt lopp på en fin bana genom och runt Djurgården. Förresten...sa jag ROLIGT lopp? det är ett 2,1 mil långt lopp, är det så kul? ;)

Min rumpa efter skinkförhårdnadsuppbyggnaden?
Fatta va snygg den blir att klämma ner i ett par jeans, ont och ömt ja men vad gör man inte ;)

Den 6 juni kör jag sista momentet i min Tjejklassiker, cykling 10 mil Tjejvättern! Det ska bli kul, mitt första lopp på cykel någonsin. Jag ska nog bygga upp lite rumpskinks-förhårdnader tills dess har jag tänkt och köpa massor med ringblomssalva  :)

Nä just det helt rätt - och nu blir det minsann en repris!

En vecka senare, 13 juni, ja då blir det Oakley Mini 10k i Neeeeeew Yoooork IGEN! Ett vinnande koncept måste faktiskt upprepas! Och nu är inte bara resan bokad utan även boendet, jag har hyrt en privat lägenhet ett stenkast från Times Square - det kommer bli såååå mumma :)

?????

Och sen då, jo SEN kommer det nåt vansinnesspontananmälningstjossan, jag påbörjar en Halvklassiker. Den inleds med simning i Vansbro igen. Men alltså seriöst... det ingår skidåkning i en halvklassiker också, typ 1,5 mil längre än skidåkningen i Tjejvasav, blir ju säkert apbra.

Mensa - kommer aldrig hända efter det här..

Joråsåatte det här med Mensaklubben kan jag ju lägga ner, kommer aldrig att hända efter den här anmälningsfadäsen. Min äkta hälft brukar säga att det är spännande att vara gift med mig, man vet aldrig vad som kommer härnäst.... nu är jag inte så himla säker på om det är så positivt menat som det låter?

På stickfronten

Några av mina UFO´n.

Jaaaaaaaaaaaa, det har blivit en del stickat nu  - så kul! En hel del nya UFO:n har det blivit och eftersom jag lider av den där sjukdomen ni vet, SSS, Second Sock Syndrome, så blir det många naturliga bidrag till högen med UFO, ja alltså UnFinished Objects. Vad bra det låter med engelska, lite proffsigare liksom. På svenska hade det låtit lite mer amatörmässigt va, Andra Sockan Syndromet och oavslutade föremål..., inte så coolt, Nä det är bra att man kan var global tycker jag, global när det passar...

Färdiga - faktiskt!

Men om vi nu kan koncentrera oss på mina FO:s, Finished Objects dvs avslutade föremål... så är det faktiskt en hel del, eller ja i alla fall några sådana i högen: Det har bl a blivit en gossig varm barnvagnsfilt i tjockt mjukt yllegarn till min yngsta kärlek, lilla Junia. En klänning till henne har det också blivit, världens sötaste lilla klänning om jag får säga det själv och även en liten mössa har det ju blivit  kom jag på precis nu. Jäsikens va kreativ jag varit!

dom heter nåt...

Filten stickade jag på stickor nr 20 (!), fatta vilka grovisar - det var nästan svårt att sticka med dem - de är inte som andra stickor - Jag har t o m döpt dem, ja de har faktiskt fått ett eget namn, men NEJ jag tänker minsann inte tala om vilket, det är inte så rumsrent...

Förutom det så har jag åstadkommit ett par sockor i härliga Wollmeise Twin, och jag virkar samtidigt på en mössa - den kommer bli döfrän bara den blir klar. Men herregud ska det vara så himla svårt att göra klart sakerna? Det är ju inte fråga om stora projekt snarare väldigt små, har mitt tålamod helt gått upp i rök?

Sa jag att jag håller på med en julklapp också, började sticka på den i förrgår, repade och började om från början igår och ja det gjorde jag faktiskt idag IGEN, varför sluta med nåt som börjar bli en trend.. och det är ju en vecka kvar så...

"Står man vid målet, ångrar man inte resans möda och besvär"

Jag ser ljuset i tunneln...

Bra dag!!

Ååååå idag var det världens bästa fredag! Först ett aptidigt löppass i mörker och regn, jag kunde inte låta bli - förstår ni hur hurtig jag är egentligen? Jag fattar då ingenting jag... Men en sak är säker, kan jag så kan ta mig sjutton vem som helst!

Nå ialla fall, fredagen fortsatte med en förmiddag som innehöll BÄSTBÄSTA energiboosten och sen då, resten av dagen? Ja vad ska jag säga???? Jag har världens bästa jobb och idag innehöll dagen allt en världsbästafrisördag kan, alltså jag är sjukt kär i mitt jobb och mina kunder? Jag är minsann kär i dom också, så himla härliga människor allihopa! Dom gör som jag säger och jag gör som jag vill ;-) kan man ha det bättre? Ja som sagt, den här fredagen alltså - en bättre uppladdning inför morgondagen kunde jag inte få. För imorgon är det dax!

Spring spring spriiing!

Dax för Stockholm Tunnelrun, jag ska minsann kuta en mil i Norra länkens tunnlar. Det kommer bli så häftigt, drygt 42 500 anmälda löpare!!! Det är första och sista gången loppet genomförs, nästa helg öppnas Norra länken nämligen för trafik så att UNIKT är ordet för dagen!

NEJ JAG VILL INTE VETA - lyckligt ovetande är min grej!

Meeeeen jag avskyr VISS information innan ett lopp, typ sån HÄR - kan ni bara låta mig få ha mina rosa luddiga rosa sköndrömmar om att det är platt, lutar utför och är jättelätt???? Hur svårt kan det vara att bara låta mig få vara lyckligt ovetande? JAG VILLE INTE VETA ATT SISTA KILOMETERN GÅR UPPFÖR!!!

Jaaaaa - jag fick mitt startkit!

Innan ett lopp ska man hämta ut sitt startkit som är av varierande sort från lopp till lopp. Och såklart skulle det här kitet hämtas ut i Stockholm... eftrsom jag var i stan på jobb ett par dagar innan loppet så tänkte jag vara smart och hämta ut det för att slippa köa med alla andra på dagen D... joråsåatte, eftersom jag var sen till tåget så fick jag springa som en galning för att hinna hämta ut mitt och en kollegas startkit innan hemresan till Dalarna.... Hade jag startbevisen med mig som man MÅSTE visa upp för att få ut sitt kit???????? Nääää just det. La jag huvet lite på sned och charmade ihjäl dom eller???? Jaaaaa och fick jag ut våra kit??? Jaaaaaa hahahaha, men alltså Staffan Olsson, den ganska välkände förbundskaptenen för handbollslandslaget fick han ut sitt kit utan startbevis??? Neeeeej, men han måste ju gå en kurs hos mig - jag la faktiskt huvudet på sned och erbjöd honom min hjälp, han la huvudet på sned och såg mest uppgiven ut STACKARN. Med huvudet på sned, ett glatt leende, myndig stämma och dalmål kommer man långt :)

För övrigt formtoppar jag med lite halsont, ett glas rött och trehundratusen mandelmassfyllda saffransbullar - kommer fasiken nästan att vinna det här känner jag.

På stickfronten 
Mäh - neeej intet nytt denna gång men nästa inlägg - då ni! Nya projekt, FÄRDIGA projekt och nya garner som jag verkligen inte visste att jag behövde.

"Var tacksam mot de som irriterar dig, de hjälper dig att träna upp ditt tålamod!"

Kärleksöversvämning och lite kaos...

Kärlek!!!

Jag har fått barnbarn igen!!!!!!! Världens vackraste, finaste, sötaste, lilla Ingrid Junia Elisabeth - mitt älskade älskade barnbarn, jag har sagt det förut och jag säger det igen HUR MYCKET KAN MAN ÄLSKA? Det finns verkligen inga gränser för hur mycket - mina guldklimpar gör mitt liv så rikt! Lillfisen, minifisen och nu en lillsnuppa - jag är så lyckligt lottad! Jag tror jag måste vara farmor på heltid nu - det måste ju vara en självklar rättighet när man får barnbarn - STEFAN LÖFVÈN HÖR DU MIG????

Luktade gott i alla fall...

Jahaja, en löptur som inte går av för hackor fick jag minsann häromdagen... Ombytt och klar att sticka iväg så kändes det liiite konstigt, kallt och kladdigt. Efter 2 sekunder så insåg jag att det inte va så lite kladdigt heller. Japp, flaskan med duschcreme var öppen och innehållet hade runnit ut i min väska med träningskläderna i - BRA Reidun! Eftersom jag inte var på hemmaplan och hade begränsat med tid och inget ombyte med mig så var det bara att gilla läget - fattar ni vad gott det i alla fall luktade om mig där jag sprang. Spela liksom ingen roll hur svettig jag hade blivit duschcremesfräsch som jag var. T o m älgarna måste ju ha gått igång på mig, eller om vi nu ska vara krassa så åtminstone barkborrarna va?

WTF?????

Som grädde på moset samma dag som duschcremeskladdet så upptäckte jag i bilen på väg hem från jobbet att det satt en PARKERINGS-JÄKLA -BOT under vindrutetorkaren, men eftersom jag ofta på nåt konstigt vis kör med gasen i botten så hann jag inte mer än upptäcka att den satt där förrän den lossnade och flög i väg - POFF bara så var den borta - och eftersom det är en mening med allt så borde ju det betyda att nån där uppe måste gilla mig och tyckte att jag skulle slippa undan... eller??

ja alltså inte fullt ut, men till hälften i alla fall - 50 % klassiker...

Det där shopaholic/impulsgöra-grejerna har sett till att det kommit hem garner som jag verkligen behöver för jag inte har några sen förut OCH att jag numera inlett en halvklassiker nästa år. Sjukt konstigt att den där impulsen som ska hejda en, få en att tänka efter ofta är ur funktion och att klickfingret bara jobbar på av sig självt, å andra sidan är ju "civil olydnad" helt OK ibland så att.. ;-)

Halvklassikern betyder 1500 m Vansbrosim, 15 km Lidingölopp, 4,5 mil Vasalopp och 15 mil Vätternrunda... blir säkert bra, speciellt som jag lovade mig själv efter Tjejloppet i Lidingö att aldrig mer springa där. Tur man är fläxxibäl!

 

och veeet ni - jag är delvis tillbaka till mitt tidigare yrke igen - frisör - som jag ÄLSKAR det! Kreativitet, möten med en massa härliga människor, mm det är verkligen världens roligaste jobb. Man är aldrig fullärd, det finns hela tiden massor av nya kunskaper att håva in, det är ett jobb under ständig utveckling vilket jag gillar. En perfekt motpol till mitt andra jobb som informationssäkerhetsspecialist på en IT-avdelning, där man jobbar mera långsiktigt och strategiskt. Det låter verkligen inte sexigt men informationssäkerhet och IT är också spännande områden - jag lovar.

På stickfronten
Alltså det här med att sticka... undrar om jag bara drömt att jag kan det??? Jag blir gaaaaaaaaalen, just nu stickar jag mer baklänges än framlänges! Det är bara för er att ställa sig i beundrarkön för en autograf - för ni anar inte hur stort tålamod jag faktiskt har i mitt aktuella projekt - jaaa jag jag vet att jag har flera aktuella, men det här är ETT av dom. Men oavsett, tålamodet är faktiskt väl värt att beundra...

mycke nu...

Och sen då, guuuud vilken bra ordning jag inte har på mina grejer..... jag letar efter stickor, jag har tydligen stickor som jag inte visste att jag hade, de är tydligen nyligen köpta, har jag koll på mina beställningar och inköp? Nääääää inte alls, däremot hade Lotta koll på det moahahahaha. Men det ordnar sig väl på nåt vis, ELLER?

"Kaos föder ofta liv, medan ordning föder vanor"

Nu är det snart...

Here we go again...

Nu tar jag bort skämskudden och kliver fram igen dårå... i mitt senaste inlägg som jag skrev för snart hundra år sen så lovade jag ju att återkomma snart, och nu är det "snart". SUCK jag vet - jag måste skärpa mig på riktigt, men det har varit  liiiite mycket med allt. Det är den enda dåliga ursäkten jag har för att jag inte skrivit, ja faktiskt den ENDA ursäkten. Och det är en superdålig ursäkt - I know. Jaja nu skriver jag ju såatt...

I sista inlägget så lovade jag att berätta om vistelsen och mitt lopp, Tjejmilen, i New York. Så här kommer ett axplock från den resan, håll till godo :)

Radarparet på äventyr i New York!

Det var en helt fantastisk resa på alla sätt och vis. Jag hade den stora förmånen att få med mig min äldsta son och han blev lika kär i stan som jag är. Vi strosade längs gator och avenyer dagarna i ända i ett riktigt sommarvarmt New York.

Ground Zero... vackert, starkt och fint...

Ground Zero, som ju är ett måste, gjorde samma djupa intryck på mig nu som första gången jag var där. Bygget med Freedom Tower i spetsen går fort framåt och det kommer att bli värdigt och vackert kring minnesmonumenten. När man går där så blir man otroligt berörd, och trots alla människor så är det mäktigt och respektfullt tyst och fridfullt på platsen, så förmodligen är alla lika berörda som jag och tystnar per automatik när man går där.

Helikopterperspektiv!

Vi flög helikopter för guds skull!!!! Över Manhattan - fatta vad häftigt det var då, helt fantastiskt! Efter en omständlig säkerhetsprocedur där man både vägdes och mättes också så var det dags att kliva ut på plattan och in i maskinen. Och det var inte alls som jag trott att det skulle vara, utan mycket mycket bättre och häftigare och ja det överträffade allt. MANHATTAN ÄR VACKERT!

moahahaha jag fick :)

En dag hamnade vi mitt i US Armys födelsedagsfirande i Bryant Park, en gudomlig oas mitt på Manhattan. Det var en annorlunda och rolig upplevelse. De är i alla fall omåttligt stolta över sin armé och det firades såklart med pompa och ståt. Där var det bl a soldater med full krigsmundering på sig, och då bara MÅSTE ju jag fråga - ähum jag tjatade - om jag fick testa att hålla i en k-pist. Jamen alltså vad är det för fel med charmigtläggahuvetpåsned-metoden liksom? Jag bara undrar. Utmattningsmetoden sa min son att det hette... dessutom  sade han att "du är ju inte klok", det har han sagt många gånger - men jag fick ju testa och jag kan ju bara säga att man har sjukt roligt när man inte är klok :)

Loppet - härliga roliga häftiga, det blir en repris 2015!!!

Sen var det dags för LOPPET, Tjejmilen eller närmare bestämt Oakley New York Mini 10K som det heter. 14 juni kl 08.00 gick starten. Vi gick från hotellet kl halv 7 på morgonen, redan då var det 20 grader varmt. Vi hade ca 7 km från hotellet till starten vid Central Park West 61st Street, så det var ju en perfekt uppvärmning att traska dit i rask takt. Jag var något nervös, varför vet jag inte men jag brukar vara det precis innan loppen startar. Nåväl väl på plats så behövde jag ju NATURLIGTVIS en toalett, akut nervöskissnödig, en åkomma jag ofta lider av ;) jag tror jag var in på varenda affär och kontor och frågade om jag fick låna toaletten men neeeeeeeeeeeeeeej då det fick jag INTE. Bara att bita ihop alltså, eller bita och bita, KNIPA fick jag minsann göra.

Folkfest utanför Central Park

Men guuuuud vilken stämning det var, så himla häftigt, tjejer från hela världen och massor med publik, musik och ja massor av allt. Loppet gick otroligt bra i alla fall trots hettan, temperaturen kom upp i nästan 30 grader under loppets gång så... det var VARMT. Första km sprangs utanför, längs med Central Park innan man fick svänga av och springa in i parken. Väl där inne så är det kuperat och lummigt, grönt och fint.

kniiip, här SVOR jag högt.. på SVENSKA ;)

Efter 7 km ca så fanns det toaletter uppställda och jaaaaaaaaaaaaaaaa jag hade knipit länge då så det var bara att bita i det sura äpplet och ställa sig i kö(!), alltså förstår ni hur sjukt frustrerande det var att få lov att göra det! Hade jag inte varit tvungen att göra det så hade jag persat milen, men nej då... TACK FÖR DET NI SOM VÄGRADE LÅNA UT EN TOA TILL MIG! Sista kilometern var tung, för det var vaaarmt varmt och varmt, men fortfarande en härlig känsla. Väl i mål så väntade finaste medaljen, en ros och VATTEN :) Där mötte en stolt son upp, som sedan bjöd sin mamma på värsta brakmiddagen för genomförd "bragd"! Jag har världens bästa ungar jag - bara så ni vet!

One more time!

Och vet ni??? Jag gör en repris nästa år, jaaaaaaaaaaaaaaa för igår kunde jag inte hålla fingrarna i styr, så jag bokade flygresa till New York nästa sommar - 2015!!! Datumet för Tjejmilen är klart preliminärt, men man kan inte anmäla sig till loppet förrän i mars, men då ni.. då är jag snabb som en kobra och anmäler mig direkt och nästa gång SKA minsann ALLA TOABESÖK VARA AVKLARADE OCH ÖVERSTÖKADE och är dom inte det, ja då får det banne mig bli som det blir! Något mer bajamajatoaköande blir det aldrig mer... ALDRIG!

USA:s 39:e president Jimmy Carter - nice guy

Hemresan blev oförglömlig den också! Med på planet hem var USA:s expresident Jimmy Carter, han gick genom hela planet och tog alla i hand och hälsade och sa några ord. Vakterna sa att man fick fotografera honom  men att man absolut inte fick resa sig. Jag var inte intresserad av att ta någon bild så jag brydde mig inte alls om det. Men när han gick tillbaka och då gick förbi mig igen så då, utan att tänka mig för, reste jag mig minsann upp och haffade jag honom i armen och ja... så blev det, väldans trevlig var han, och han skrattade och pratade på med mig medan min son som var övertygad om att säkerhetsfolket skulle kasta sig över mig, slängde sig ner i stolen och höll för ansiktet och bara ruskade på huvet och sa ÅTERIGEN att jag inte är klok... Näe, kanske han har rätt, men som sagt om man inte är klok får man vara med om mycket :)

"Jag kan om jag verkligen vill. Och vill, det gör jag ju alltid. Dessvärre... Och Gudskelov!"