Okomplicerat värre...

Störst av allt är kärleken...

I helgen hade jag min älskade lilla sonson här, det är så himmelens himla underbart att få ha hand om och få vara tillsammans med den där killen.

Jaaa, snigeln har vaknat!

Mera macka till hästarna... eller till Hannes :)

Som vi pratar, busar och umgås, det är en så otrolig livskvalitet på hög nivå. Jag upplever faktiskt världen ur en helt annan dimension med det här lilla livet; man tittar länge på en snigel och funderar på hur det kan komma sig att den bär huset på kroppen och varför den aldrig vaknar nån gång fast man ropar att "snigel vakna nuuu" JÄTTEHÖGT in i snäckan....

Och tänk att man kan säga köttbulle 350 789 569 000 ggr i olika tonfall och det är lika roligt VARJE gång.... man kan vrida och vända på en pastaspiral länge länge länge och bara titta på den.

Sen kan man plocka ihop ett gäng Vikabrödmackor för att gå till hästarna och mata dom med dem bara för att sen komma på att man faktiskt vill ha dom där brödbitarna själv och då vänder man ryggen till hästarna så dom inte ser och så äter man helt sonika upp dom själv - UNDERBART!!!


Vi sjunger lite för snigeln =)


Jag njuter av varenda liten mikrosekund med lillfisen - och när han kommer nära och myser in sig och bara ÄR ja men då smälter jag ju som en smörklick i den hetaste av heta stekpannor.
Känslan är obeskrivlig - totalt okomplicerad, ren och skär kärlek är det i alla fall!

På stickfronten

Arbete pågår

Stickrummet är färdigmålat, skåpet är under målning - det krävs en del riktigt akrobatiska övningar för att måla det, jag har stått i brygga och målat insida av överkanten, legat ihopkrupen som en mäla på rygg under det nedersta hyllplanet... men det är kul och det går, det är ju tur man är mer eller mindre ledlös ;)

Nu ska jag snart till Spånga igen och sticka loss med min helgalna polare Lotta, det har jag längtat länge efter nu och det ska bli sååå kul. Vi tillbringar mycket tid på golvet när vi umgås kan jag säga... tokskrattandes! Det är SÅÅÅ välgörande för både kropp och själ - helt underbart!

Sen kan det bli stickcafé i Gibraltar och längre fram stickning i Chicago också IGEN - det var bland det häftigaste jag varit med om så jag har nog mer eller mindre bestämt mig för att så får det bli nu!

"Vi lever en sekund i taget och sekunden är just nu!"

Just nu...

...så bara njuter jag av livet! Det enda jag egentligen saknar nu är VÄRME, vårvärme mmm härligt det skulle vara nu. Fast våren i all ära, för min del får det gärna smälla till och bli sommar direkt nu. Otålig som jag är, så tycker jag nog att vi hoppar över våren det här året eftersom vintern tog sån VÄLDIGT god tid på sig att ge sig av...

På stickfronten

Här går det framåt med raketfart nu :), stickar sockor, stickar sjal, stickar dom sötaste mössorna och stickar halvvantar...  Bilder kommer längre fram - jag lovar! Det är baske mig kreativt värre nu igen och det är sååå himla härligt.

Exakt HUR kan det svänga så mycket den här lusten till skapande? Med tanke på hur himla härligt det är att skapa så borde det vara full lust och full fart jämt, men så är det ju inte. Å andra sidan så kanske det inte skulle resultera i så himmelens roliga alster heller om man producerade som på löpande band, vad vet jag...

För övrigt så ska det målas för fullt i stickrummet under ett par dagar nu, det blir kul. Ååååå jag har sett värsta finaste lampan jag vill ha där... funderar funderar och funderar om jag ska slå till. Vi får se, men nog det lutar åt den :)

"Det värsta man kan göra är att inte försöka,
att vara medveten om vad man vill ha utan att ge efter för det."