tisdag 11 december 2012

Lite tungt är det...

lite så...
Det är inte alltid lätt inte - livet - det ska tydligen till en mer eller mindre kraschlandning mellan varven... Varför förstår jag ju inte men det har väl säkert sin poäng det också. Det heter ju för guds skull att man går stärkt ur en sådan och att man lär sig nåt för varje gång det sker - men hallåååååå jag vill inte lära mig nåt nytt på det här viset, alla andra sätt att lära sig går faktiskt bra det med.


Efter en underbart härlig och lång period av massor med skratt, roliga upplevelser, resor, nya och gamla vänner och annat njutningsfullt och välgörande så nästan tvärdök jag - nu blir det till att resa sig fullt upprätt igen och ladda batterierna på nytt! Jag har ju såå mycket roligt att se fram emot, jag har de bästa vännerna, de mest underbara nära och kära och jag har min hemliga källa till glädje så va 17 - kom igen nu!!!!

Kanske är det 2012 som kommer ifatt mig nu så här på slutet, vem vet...

träna, träna, trääänaaa
Nåväl, idag kom jag så äntligen iväg på ett träningspass igen efter ett längre uppehåll. Det var också tungt men då ur en helt annan synvinkel, nämligen den fysiska... Det har varit ett ofrivilligt uppehåll beroende på en långvarig och otroligt seg förkylning. Det var riktigt skönt att få köra slut på sig, känslan efteråt var helt jäkla underbar och belöningen blev en stor sushilåda - MUMS MUMS! Nyttigt är det ju oxå - inte helt fel alltså.

favvomaten!
Det är ju himla märkligt vad fort och lätt det går att lägga sig till med mindre bra vanor som soffhäng, feta godispåsar, snabbmat och ja you name it... men när man sen ska byta till bättre vanor ja då jädrar är det uppförsbacke som heter duga. Ännu konstigare med tanke på att när man väl är igång igen så mår man ju så himla bra, eller man och man... JAG mår så himla bra då, energin flödar och humöret är på topp...


Hmmm skulle ju kunna vara så att den långvariga förkylningen i kombination med allt stillasittande, liggande och slappandet är svaret på frågan om helgens tvärdykning...

På stickfronten

Atalanta
Intet nytt tänkte jag nästan säga men kom ju på att sjalen Atalanta är färdigblockad och helt klar nu - äntligen!

nej, tror inte det
Och jag har dragit igång en julklappsstickning, men det vete sjutton hur det blir med den, det var såååå fruktansvärt tråkig stickning så jag vet inte jag...
Man ska inte hålla på med tråkstickning, jag stickar ju för att det är kul BASTA så näe, den får faktiskt vara nu - det får bli till en annan jul ett annat år!

jag är kääääär igeeen!!!
Garn!!!!! Dregel, dregel jag har köpt värsta underbara garnet... Cascade Yarns 220, dimrosa och grått, det ska få bli ett par vantar tror jag nog!

"Gör man inga fel, gör man förmodligen för lite"

torsdag 6 december 2012

Det är långt till onsdagar...

Men gud va länge sen jag skrev nu - jag lovar - jag skaaa skärpa mig!

Om jag ska skylla på nåt och det ska jag - så tror jag att resor och annat tog musten ur mig lite grann, fast på ett positivt sätt. Så mycket att smälta, så många möten med fantastiska människor, så mycket att se, ett otroligt kärt återseende med älskade ungen i London... ja mycket intryck har det varit.

Jag återkommer med reseberättelser och bilder i massor inom kort - promise!

...finns det massor av!
Alltså - hur många underbara människor finns det inte, tänk vad många såna jag inte kommer att träffa, så himla synd egentligen, och tänk alla de gånger jag låter de där andra - som jag tycker är energitjuvar på ett eller annat sätt - ta onödig tid och kraft och överskugga det positiva! Vad jag menar är att det är JAG själv som tillåter dem att uppta alldeles för mycket av min tid och energi...

NOTE TO SELF: skärp dig människa, låt dom inte ta för stor plats!
Nej just det och det har jag sagt till mig själv ett tag nu och det går riktigt bra ska jag säga och bättre ändå ska det bli faktiskt har jag tänkt. No more waste of time för min del!

onsdagar kan vara bästa dagen
Igår var det onsdag, bästa onsdagen var det minsann, fråga inte varför..., som jag väntat på den - ja inte så länge hade jag väntat men alldeles tillräckligt för länge var det =)
Tänk att jag ska ha så svårt för det där med att vänta, jag borde ju ha lärt mig vid det här laget att allt man vill får man inte på en gång...


På stickfronten

Det har blivit ett par mobilvantar, stickade i ett helt underbart garn, både mönster och garn inhandlades i Chicago på den stora mässan. De var en rolig stickning, och så praktiska sen - det är bra!
Jennys vita...
Ett par fina sockor, Gladys, till dottern har jag också åstadkommit, jag älskar verkligen att sticka enfärgat med struktur, hellre det än flerfärgat för min del tror jag, i alla fall just nu. De är stickade i Dale Baby Ull, mjukt och skönt som attan - gillar det mycket.

Heavenly Blue Atalanta - made by me
Jag har precis avslutat en sjal också, Atalanta av Åsa Tricosa, den är stickad i det alldeles ljuvliga Malabrigo Yarn Sock i min absoluta favoritfärg - BLÅ! Den ska bara blockas nu, sen så...



Många böcker har det blivit sen sist, åååååå vad jag njuter när jag får sitta och bläddra i dom! Herregud jag dreglar värre än en St Bernhardshund... då förstår ni hur illa det är va?
OJ OJ OJ stickporr säger jag bara - heaven I´m in heaven...

"Det är aldrig för sent att få minnen för livet!"