lördag 27 april 2013

och nästa stopp blir...


Rom, Tallinn, Santorini, Chicago, London, New York, Paris...
Alltså - hur många helt fantastiska resor har jag inte gjort - det är ju helt makalöst! Det bästa är ju att man faktiskt inte alls behöver jämföra och gradera, alla mina resor har helt enkelt varit bäst, men av olika anledningar varje gång!

Jag älskar verkligen att resa men för första gången på 1 år nu så har jag ingen resa bokad eller ens planerad... Men det känns faktiskt helt OK, jag måste landa lite nu innan jag laddar för nya äventyr.

Men ett stickäventyr i Chicago har jag minsann i sikte :) och jag tror baske mig att det måste bli så - jag har ju en kärleksaffär med stan för guds skull!

Senaste resan var till Paris... samma där - vilken stad, om än mycket mer svårflörtad... Den är otroligt stor, den är svår att överblicka, man behöver mer tid för att hinna med den, men den tiden ska jag ta mig - det får bli ett eller flera återbesök!

MUMS
Meeeen guuud va man kan njuta av maten, vinet och atmosfären i Paris OJ OJ OJ, typ + 3 kg kan man njuta till sig på 5 dagar och det är det värt JAG LOVAR! Nygräddade frasvåfflor med Nutella som smälter...mmmm chokladen... mmmm bearnaisesåsen oppa Paris style...

Snygga dom ska bli, lillfisen och minilillfisen
Paris, fatta att jag hittade snyggaste franska outfiten till mina små älsklingsgrabbar Hannes och Adam! Tjejer huka er :)

På stickfronten
Sticka sticka stickaaaa

 


Jag stickar två olika par tå-upp-sockor, så smidigt och så himla braaaa stickteknik. Båda paren stickas i favvosockstickargarnet Madeline Tosh Sock, ME LIKE THAT väldigt mycket!

Tomato-heel
De gröna sockornas häl stickas med sk Tomato-heel, en sån där genialisk teknik som jag önskar att jag kommit på själv, och de orangea stickas tå-upp + värsta fina kilmönstret:)
Nåväl, det fina med tå-upp är att man får en perfekt passform och storlek....om man har koll, och det hade jag nu faktiskt, så de kommer att passa mina egna fötter väldigt bra och det är jag ju såklart glad för.

"Made by Reidun"s egen stjärnmodell Hannes
Hannes tröja, den blev himla härlig! Enkelt är snyggt tycker jag. Det är lätt hänt att det blir för mycket av det goda ibland... Men den här modellen är enkel i både design, mönster och form! Lite retrostil med brunt och tukost, men guuud så läcker färgkombo!




Ett par halvvantar, stickade i mörk cerise i Wollmeise, är levererade!!!
Värsta lyxfavvogarnet - i det garnet stickar jag minsann inte vad som helst inte...


Silke från Japan
Jag har fått garn från JAPAN, silkesgarn--- gissa om jag är kääääär!
Ett helt sjukt underbart mjukt garn, nu är det som så att det kan ta väääldigt lång tid innan jag vet vad det ska bli av det garnet eftersom jag är kräsen med vad jag gör av mina lyxgarner!!!!
ett blivande eldorado för mig!
Stickrummet - OMG! - men jag har ju kommit på att det måste snickras lite mera för jag måste ha mer förvaringsutrymme och så måste jag måla måla måååla... dvs mera jobb för mig men ACK SÅ ROLIGT!

Jag vill ha det lite ruffigt så där, jag är ju inte den mest ordningsammaste människan jag känner så att industrilampor, sköna fåtöljer, en rejäl arbetsyta, slitet skåp med olikfärgade fönsterbågar... ja det är mera jag än vad vitmålat, shabby chic and so on är... så att RUFFIGT får det bli nu helt enkelt!


"Verklig glädje är en högst allvarlig sak."

måndag 15 april 2013

Ur led var tiden ... eller?

typ så äre!
Det har varit en lång och konstig tid, den här senvintervåren, jag har tagit stryk på flera plan och på olika sätt.. men nu så ska jag väl vara på väg tillbaka till ett normaltillstånd igen känns det som!
normalt är skönt ibland!
Ja det känns riktigt RIKTIGT bra, jag är fylld av ny energi och glädje och det är såååå himla härligt att den känslan infunnit sig igen - för det har varit tungt en tid, tyngre än jag velat erkänna och jag har inte kunnat dela allt med nån, inte så som jag skulle behövt i alla fall...

jag har dom bästa!
Men trots det så kan jag än en gång bara konstatera att jag har dom bästa vännerna, fler "riktiga" vänner än jag kunde ana som ser, hör och förstår utan att allt för många ord behöver yppas - hur mycket är inte sånt värt då?? HUR MYCKET SOM HELST!!!!

På stickfronten
Mitt stickrum, gott folk, det går framåt och det blir så bra och jag kommer att vara så kär i det när det är klart så att risken finns att jag isolerar mig där inne, mig och mina garner :-)

Jag är nog lite kär i lillesta snickaren också som bara förstår hur jag vill ha det, jag menar hur mycket kan inte jag vela och krångla till det - och snickarn bara fattar - AMAZING :D

Yäääy, jag stickar för fullt igen, så nästa inlägg blir en rapportering från stickfronten kan jag lova!

det är väl här man ska möta VÅREN?
Nu drar jag till Paris några dagar - jag hoppas på lite mycket vår där, så jag kan sitta ute med en stickning i ena handen och ett glas gott rött i andra och bara njuuta av tillvaron, titta på folk, äta gott och insupa den parisiska atmosfären!

"Titta inte bakåt - det är inte dit du är på väg!"

tisdag 9 april 2013

Kreativt värre

man styr ju inte allt och alltid själv...
Det är lite häftigt att, än en gång, inse att man inte styr över allt och allting själv! Men visst, det är allt liite jobbigt att inte ha full kontroll tycker jag, I´m a control freak..., det händer saker och man känner saker som man inte rår över.. utan det bara är så, fascinerande och som sagt ibland lite skrämmande.

ja... jo... dom gör ju det
Jag är drabbad av det, ja till och med hårt, svårt och bra drabbad av det...  drabbad låter ju onekligen negativt men jag hoppas och tror det är mer positivt än negativt! Det finns människor som betyder så himla mycket för mig, men som jag p g a olika anledningar inte alltid kan visa det så som jag skulle önska. Och en av anledningarna till det är just att jag bara känner, men inte har kontroll över situation och känslor alla gånger - det är nog lite nyttigt att bli påmind om det när man annars är en kontrollfreak av ganska så stora mått.

Ja det är nåt visst med att stå där på scenen!
Vet ni - nu är det snart dags igen att utsätta sig för något av det mest motsägelsefulla jag vet nästan, nån form av exhibitionism jag lider av ;) Jag ska mannekänga på en modevisning som arrangeras av Femminile. Det är ju sååå kul! Men ändå motsägelsefullt... jag är så nervös så jag kan kräkas alldeles före men något händer med mig när jag kliver upp på scenen... för då bara älskar jag det!

Jag blir som en annan människa där! Eller förresten annan och annan, det är väl sån jag är kom jag på precis nu!

läskigt läskigt, men härligt härligt...
Som sagt, när jag väl klivit upp där så älskar jag att dansa fram på scenen, det gör mig heller inget att nästan vara lite halvt om halvt halvnaken, jag som annars är utrustad med en hel del komplex och kan vara lite pryd av mig... som sagt nånting händer... jag skulle helst vilja äga scenen alldeles ensam! Hmmm... det kan va nåt fel där som jag lider av så vi släpper det där här och nu tycker jag!

Mina nya älsklingar, boots från Frye Company
Btw, har ni inte tittat in hos Femminile så gör det pronto - det finns sjuukt mycket fint där. Jag vill alltid ha typ ALLT i butiken... Bootsen ovan fick flytta från Femminile hem till mig sist jag var där, jag blev såå himmelens störtförälskad och jag tycker nog att man ska ge efter för såna känslor mellan varven, och den här gången var det mellan ett varv... :)

mitt stickrum...
Mitt stickrum!!!! Mitt stickrum är på G - jag är såå glad det kommer bli så bra, na na na...
Jag har en bra snickare jag, utrustad med en stor portion tålamod och många kreativa och halvgalna förslag, sånt gillar jag! Själv är jag lite velig i just det här fallet, men det har jag tänkt att han ska styra upp lite :)

Fast alla kreativa förslag vet jag väl inte om de är genomförbara... men vem vet - ingenting är ju omöjligt så länge viljan finns.

Det ska i alla fall, förutom ett stick-och garnporr-rum, bli ett riktigt må-bra-rum. Jag har en hel del tankar och önskemål, men det ska få växa fram allt eftersom, jag har annars en tendens att bara köra på när jag väl kommit igång men den här gången har jag tänkt att hålla en lägre växel... faktiskt!

Så när snickarn gjort sitt så är det målning, möbler och övrig inredning som ska på plats... och det ska bli så kuuul, så jag kommer väl att få problem att hålla mig lite i skinnet om jag känner mig själv rätt och det gör jag ju så att det där jag skrev alldeles nyss om att hålla en lägre växel kan ni kanske ta med en nypa salt känner jag nu... hmmm redan nu


På stickfronten



trött, tröttare, tröttast
Det går segt på stickfronten nu - men plötsligt liksom - det kan bero på min, som det verkar, kroniska yrsel och trötthet.

mitt älsklingsämne, min favoritsysselsättning - lite på undantag just nu
Jag hoppas att det är väldigt övergående i alla fall, så jag återkommer med nytt på stickfronten när lusten fallit på igen - vilket jag hoppas är snart snart och väldigt snart. Visst är det konstigt att man inte styr över det heller... jag som inget hellre vill än att sticka sticka sticka, men lusten och energin till det vill bara inte infinna sig just nu - så det är väl bara att gilla läget och invänta...

"Var dig själv, det finns redan så många andra!"


måndag 1 april 2013

Vad händer..?

ja se stickning - dä ä mitt liv dä...
Jag som aldrig gör samma sak två gånger.. jag har stickat 3 par halvvantar av SAMMA MÖNSTER!!!
Casino Royale
Vad har hänt? Har jag gått sta och blivit tålmodig? Eller lider jag av brist på inspiration, är det åldern, orken eller? Näe, inte alls, men ett snyggt, enkelt och roligt mönster där det ena gav det andra, så nu har dotter, svärdotter och en tidigare arbetskamrat fått var sina stickade och - tror det eller ej - ett fjärde par är under tillverkning då även min bonusdotter vill ha ett par... ett par Casino Royale!

Färdigstickad men omonterad.
Hannes tröja - chokladbrun och knallturkos, sjuukt snygg färgkombo, nu ska den bara monteras också... Jag skulle ju önska att jag kunde anlita någon varje gång det är dags för montering - det är ju sååååå tråkigt och det är alldeles för sällan som jag tycker det blir bra också!

Det kanske fanns fog för den där 1:an i textilslöjd ändå... Slöjdfröken Anita med sitt knallorangea läppstift kanske inte hade helt fel. Eller jo det hade hon visst, för jag är bra på att sticka och jag är helt OK på att sy också faktiskt, när jag får vara kreativ och göra det JAG vill.

näe, helt rätt hade hon inte - fröken Anita
Jag hoppas verkligen att skolan är bättre idag på det där, för när jag gick i skolan för typ 300 år sen så fanns det verkligen inget utrymme eller ens vilja för att man skulle få vara kreativ och tänka själv... Nä, det fanns verkligen en anledning till varför jag blev ordförande för elevrådet när jag var 14, det fanns en anledning till varför jag bjöd in skolpolitiker och skolledning till debatt redan då - mamma tyckte det var liite jobbigt, samtidigt som jag nog tror att hon va lite stolt också. Det fanns en anledning till varför jag hatade typ slöjd och "hemsk-kunskap"... Jaja färdiggnällt om detta :) Nu fortsätter vi i det mycket mera intressanta ämnet stickade alster...

Älskade lilla Adam i Japaninspirerat
Adam, mitt lilla bonusbarnbarn - poserar i nya stassen - den Japaninspirerade tröjan med tillhörande lite fräna och annorlunda mössa, stickad i vit och marinblå Drops Karisma. Blått är min favvofärg, jag försöker minsann att vidga mina vyer på färgfronten... dock blir det mest en liten tillfällig färgutflykt sen är jag tillbaka till blått igen... Fast när jag tänker efter lite - jag behöver ju inte byta färg, det är väl för sjutton helt OK att hålla sig till sin favvofärg, eller..?




Sockorna med "tomathälar" -  underbart med ny teknik som är så enkel, så logisk och jaaaaaa ni vet - varför har ingen, typ jag, kommit på detta tidigare?? Ja ja, ett par nya favvosockar till mig själv i en ljus nästan neongrön färg i garnet från Madeline Tosh - jag älskar det där garnet!

f@@/&j@la%s...
Sjaljäveln - ursäkta språket - i alpacaskitgarnet -ursäkta språket igen - jag hatar den, jag hatar sjalen jag hatar garnet! Nu vet ni - och påminn mig om att jag ALDRIG MER ska ta åt mig en beställning som jag från början vet att jag tycker är aptrist! Kan ju informera om att just den stickningen går ju inte fort framåt! Och ja jag vet att om jag stickar på som sjutton så är den snart klar och då är jag av med den, mmm men lättare sagt än gjort i just det här fallet...

norskvantarna - så fina!
Men, och det överväger såklart - jag har haft en en rolig leverans till en mycket nöjd beställare - Biancas votter - fina vantar med design av duktiga Wenche Roald, en superduktig norsk designer. Jag stickade dem i Cascade 220, ett nytt favoritgarn för mig, gillas väldigt mycket! Jag inhandlade det på Garnkorgen - vilken sjukt snabb service hon har - man har grejerna dagen efter beställning... helt otroligt, jag är lika glatt förvånad och lika supernöjd VARJE gång... dessutom till en ytterst skälig fraktkostnad.


Må-bra-grejer är bra det - jag har några jag, dom är viktiga och nödvändiga för mig. Föremålen kan växla men att ha nåt bara måste jag, så just nu är det:

1: Planering av stickrummet... jag vill ha en väggmålning och har nog en på gång också tror jag. Möblering, förvaring, belysning - ja ALLT ska vara precis som jag vill ha det - låter ju lyxigt och lite löjligt men då får det låta så! För första gången i vuxen ålder ska jag ha ett rum som är bara mitt och då ska det var precis som jag vill ha det också, SÅ DET SÅ! Det ska vara mitt måbrarum- typ spa-musik-stickrum :)
vem hade kunnat trott det...
2: Oopa Reidunstyle - jag har gjort nåt jag aldrig trodde att JAG skulle göra - jag har anmält mig till Tjejmilen!!! Jajjemen, jag som (i alla fall hittills) avskyr att springa, men nu jäklar - en utmaning är ett måste för mig tror jag, vad jag än ska göra. En utmaning behöver ju inte, för min del i alla fall, inte vara att prestera ett bra resultat av något slag det kan ju vara att göra något som man inte tror sig själv om att fixa... såå sagt och gjort... wish me luck :)

3: Min egna livsviktiga "hemlighet" - som får mig att må bra och njuta av "här-och-nu" just precis där och då och njuta av att jag är jag och ingen annan - viktigt för var och en vad det än är, viktigare än man tror.

Hannes
Kärleken...

4: Hannes - min egen lilla chokladtårta - hur mycket kan man älska????  Hur roligt kan vi ha? Hur mycket får jag aldrig nog av honom? Hur mycket kan man längta - min lilla älskling!!!

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka!"