tisdag 7 maj 2013

Okomplicerat värre...

Störst av allt är kärleken...
I helgen hade jag min älskade lilla sonson här, det är så himmelens himla underbart att få ha hand om och få vara tillsammans med den där killen.
Jaaa, snigeln har vaknat!
Mera macka till hästarna... eller till Hannes :)




















Som vi pratar, busar och umgås, det är en så otrolig livskvalitet på hög nivå. Jag upplever faktiskt världen ur en helt annan dimension med det här lilla livet; man tittar länge på en snigel och funderar på hur det kan komma sig att den bär huset på kroppen och varför den aldrig vaknar nån gång fast man ropar att "snigel vakna nuuu" JÄTTEHÖGT in i snäckan....

Och tänk att man kan säga köttbulle 350 789 569 000 ggr i olika tonfall och det är lika roligt VARJE gång.... man kan vrida och vända på en pastaspiral länge länge länge och bara titta på den.

Sen kan man plocka ihop ett gäng Vikabrödmackor för att gå till hästarna och mata dom med dem bara för att sen komma på att man faktiskt vill ha dom där brödbitarna själv och då vänder man ryggen till hästarna så dom inte ser och så äter man helt sonika upp dom själv - UNDERBART!!!


Vi sjunger lite för snigeln =)


Jag njuter av varenda liten mikrosekund med lillfisen - och när han kommer nära och myser in sig och bara ÄR ja men då smälter jag ju som en smörklick i den hetaste av heta stekpannor.
Känslan är obeskrivlig - totalt okomplicerad, ren och skär kärlek är det i alla fall!

På stickfronten

Arbete pågår
Stickrummet är färdigmålat, skåpet är under målning - det krävs en del riktigt akrobatiska övningar för att måla det, jag har stått i brygga och målat insida av överkanten, legat ihopkrupen som en mäla på rygg under det nedersta hyllplanet... men det är kul och det går, det är ju tur man är mer eller mindre ledlös ;)

Nu ska jag snart till Spånga igen och sticka loss med min helgalna polare Lotta, det har jag längtat länge efter nu och det ska bli sååå kul. Vi tillbringar mycket tid på golvet när vi umgås kan jag säga... tokskrattandes! Det är SÅÅÅ välgörande för både kropp och själ - helt underbart!

Sen kan det bli stickcafé i Gibraltar och längre fram stickning i Chicago också IGEN - det var bland det häftigaste jag varit med om så jag har nog mer eller mindre bestämt mig för att så får det bli nu!


"Vi lever en sekund i taget och sekunden är just nu!"



1 kommentar:

  1. Jaaa som vi längtat.... nu är det dax för magmusklerna att jobba !!!!

    SvaraRadera