lördag 28 april 2012

Man får faktiskt...

precis så är det =)

Den här veckan har det kommit annat emellan hela tiden, tänk vad man inte alltid styr och bestämmer själv!

I tisdags åkte jag på tjänsteresa, för första gången på länge, för att delta i ett möte på en annan av våra myndigheter. Till huvudstaden skulle jag minsann och vad kom emellan då? En VRÅLFÖRKYLNING!!! Jag vaknade med halsont, rinnande ögon och nysande näsa - men, men bara att bita ihop och köra järnet!

Väl på mötet när det var min tur att presentera mig så kom det inte ett ljud ur min mun, eller jo ljud kom det men inte var det min röst och det kom absolut inga begripliga ord - yäääy succé...

Jaja det gick väl "så där" bra men jag kraxade i alla fall ur mig ett och annat - förhoppningsvis vettigt oxå - jag KAN JU INTE vara tyst, utan måste delta och engagera mig i allt som pågår... fatta hur jobbigt det då är att tvingas vara tyst när man heter Reidun.


Ibland spelar tillfälligheterna en i händerna, den här gången föll det sig så lyckligt att en av mina stickkompisar, Dessi , som bor i Östersund, skulle vara i Stockholm den dagen och den andra tokan Lotta bor ju i hufvudstaden så att en dejt med dem var ju såklart alldeles självklar!


Kl 15 var mötet slut, då får jag ett sms där det står: "Snyt dig och kom ut!"

Guess who???

Galningarna Lotta o Dessi såklart! En alltför kort dejt hann vi med, men den var ju helt sjukt bra och rolig - som väntat! Det tål att sägas igen - jag HAR de bästa vännerna! Prat, skratt, praliner, kaffe och vin på Vetekatten blev det =)


(Pssst, det kom en STOOR kall öl på Centralen emellan oxå) 


På stickfronten kommer det hela tiden nåt annat emellan tycker jag och det är så jäkla toppen - ibland.

Vårkoftan som skulle monteras, det kom en ovilja att montera emellan - herreguuud hur svårt kan det va liksom att bara göra klart? Jag gillar koftan, älskar färgen och vill verkligen ha den, ändå så får jag inte fingrarna ur... Visstja det kom en sjalstickning emellan också, den är klar nu, Wilshire så himla fin, men FÄRGEN, färgen kom emellan - så nja eller snarare nej, den får flytta till nån annan. 


Fortsatte på sockorna Faux is Fair, gjorde klar första sockan och ja då är det ju bara en socka kvar att göra, MEN det kom nåt annat emellan även här.... ett par andra sockor! Jomenvisst så är det, så jag sa till mig själv att "...det är helt OK att börja med dem, det är t o m bra att sticka emellan med dem, för då kommer den andra sockan att vara roligare att sticka sen".  Alltså - jag är så sjukt bra på att hitta på ursäkter för att få börja på nåt nytt.


Så nu stickar jag alltså på ett par knallorangea Shurtugal till dottern, jag är glad, dottern är glad - det kan  inte bli bättre ju!

Ja så här rullar det på mest hela tiden tycker jag, men ändå när man tänker efter, det gör väl inte så mycket att det kommer annat emellan, eller vad säger ni?

"Om du alltid gör vad du alltid gjort, kommer du alltid att få vad du alltid haft."

4 kommentarer:

  1. Neeej, inte gör då det nåt!!!Tänker hela tiden när jag stickar nuförtiden på vad Dessi sagt: Det ska vara roligt att sticka!
    Dom blir fina dom orangea sockorna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Inger! Du är så förstående ;)

      Radera
  2. Så fort stickning blir ett tvång (hemska tanke) då är det ju inget nöja. Och jag planerar och fantiserar stickning jag med och väldigt sällan gör jag klart innan nästa projekt startar. Kul att du hade kul trots förkylning.

    SvaraRadera
  3. Du e såå duktig tycker ja ! Stickar å blockar d mesta !!
    Själv har ja en tröja som bara vill bli blockad å ihop-monterad. Den ligger i tvättstugan å tittar förhoppningsfullt på mej varje gång ja tittar ut dit... hmmm.
    Men, d kommer...d kommer =)

    Å ni ser ut å haft d najs på lilla eftermötet !

    SvaraRadera