söndag 5 augusti 2012

Jag - en hönsmamma? näää...

Vi har varit och vi ska ut och fara lite nu kors och tvärs här i familjen - det är lite blandade känslor nu...
Rom - en av mina kärlekar!
Ena sonen och hans sambo kom hem från Rom precis i dagarna - lyllosarna - det är ju världens vackraste stad med världens godaste mat! Jag var också lyllos för jag hade minsann lillfisen boendes här då - åå underbara dagar hade vi! Nu har han åkt hem och lite tomt blev det...Vilken lycka när han smyger sina små mjuka armar runt halsen på en!

Grekland - en annan kärlek!
Själv drar jag snart till Santorini i Grekland för lite sol och värme - så himla härligt, som jag har längtat efter det den här sommaren! Lite sol och hav, MYCKE fetaost, tzatziki och Retsina så är jag nöjd!
Vi gjorde faktiskt London på 4 tim en VARM junidag 2004 ;)
Snart, alldeles för snart, drar dottern tilll London för att plugga! Jag är den första att peppa, den första att tycka att det var  och är självklart att hon ska göra det och jag har varit och är så glad för hennes skull. Men nu!!!!! Nu närmar det sig med stormsteg och helt plötsligt så känns det som att hon ska flytta till andra sidan jordklotet och vara borta resten av mitt liv - oj oj oj min lilla tjej  - vad jag ska längta efter henne! Men det kommer självklart att bli toppen och så lärorikt för henne och jag ska ju faktiskt åka och hälsa på henne så... såå synd är det ju inte alls om mig - hönsmorsan! och medan hon är i London, drar jag och grabbarna till Chicago... tur vi kan Skypa och Viba och ha oss =) det minskar onekligen avståndet


Bästa!
Vi fick värsta bästa oplanerade besöket från storstan! Det var så himla toppen, Lotta och hennes man var ute på roadtrip och stannade över hos oss en natt. Såå trevligt och sååå roligt var det och en riktig sommarkväll fick vi minsann - inget man är bortskämd med denna sommar inte. Dessutom hittade vi lite betong åt de där storstadsmänniskorna också - för mycket koskitsdoft kan inte va bra... Långsam acklimatisering bör det nog va...

På stickfronten

Miss Marple
Mina Marple-sockor är klara!!! Jag är supernöjd, det var en rolig stickning, mosaikstickning, fina effekter och så snabbstickat. Man stickar hela tiden med bara en färg i taget, tekniken med lyfta maskor gör dock att det ser ut som att man stickat med två färger. Ska nog testa att göra ett par slätstickade också, jag tror att det kan bli kanoners!!! Jag stickade dessa i bästa garnet av alla - Wollmeise!

Efter sockorna blir det nu 2 par vantar: ett par efter ett alldeles nyutgivet mönster - Bianca Votter - och det andra paret blir ett par enkla enfärgade vantar beställda av dottern.
Bianca-vantarna är påbörjade, jag stickar dem i Rauma Finull, i färgerna ljusgrå och gammelrosa... Hav tålamod - bilder kommer inom kort!

"Ingenting är så bestämt att man inte kan ändra på det."

5 kommentarer:

  1. Ja, det känns när ungarna ska ut och flyga runt i världen. Men dom fixar det! Det är ju värre för oss morsor då, men... vi fixar det också.
    Fina vantar du ska sticka. hittade en massa andra fina vantar på den sidan också. En sida som jag inte hittat förut så tack för tipset.

    SvaraRadera
  2. Va läckra sockar ! Va du e duktig å produktiv !!
    Ja e avis, får nästan inte klart nåt... men ibland så.
    London e ju en fantastisk stad, lyckliga du som kan åka å hälsa på dottern... spännande tid !

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nä den går i vågor den där produktiviteten :)!
      Ja det blir fint att åka till London och hälsa på henne!

      Radera
  3. Tack för en tevlig stumd tillsammans
    we will be back !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa det hoppas jag verkligen! Ni är så välkomna!

      Radera