Kolfiber - de e grejer det!

Nu har jag shoppat igen (jaaaa jag veeeet), men den här gången är det nyttosaker faktiskt. Fast när jag tänker efter, och det gjorde jag nu... så shoppar jag BARA nyttosaker, dvs saker som är nyttiga och bra för mig. Tänk att det finns en rimlig och bra förklaring till allt, vad glad jag blir!

Kolfiberstavar

T-nålar att fästa med

Jag har köpt kolfiberstavar och T-nålar, dessa fyndiga NYTTO-saker har inhandlats på en nätbutik för modellflygplansbygge (!). Dom här sakerna ska jag använda till att blocka/forma sjalar med.

Blockning pågår!

Nu vet jag att många av er inte är sticknördar så...: när man blockar så blöter man sitt alster, kramar ur överflödigt vatten och spänner/sträcker det och lägger det sedan plant för att torka. När jag blockar så lägger jag det på ett underlag som jag kan nåla fast plagget på, i mitt fall är underlaget en "hoppa-hage-matta" för barn, sedan sträcker jag ut och nålar fast plagget.

Tålamod...

Detta är ett tids- och tålamodskrävande jobb, fram för allt när det ska blockas spetssjal - och vad har vi sagt om mitt tålamod?  Nästan obefintligt...

Det går åt tusen miljoner nålar, och man (jag) svär, gör om och ändrar typ tusen gånger, för man (jag) är ju perfektionist oxå. Men det kan man få vara tycker jag när man lagt ner mycket själ, tid och arbete på sitt alster.

Nåväl, en spetssjal kräver som sagt sin insats, och på dessa kolfiberstavar kan jag nu istället trä på  alla spetsar, kanter etc, och bara sträcka ut allt i sin helhet och sen behöver man bara fästa stavarna i stället (med T-nålarna) - det låter ju som en nåd utan guds like detta. Fatta, det här kommer att minimera pressen på tålamodet och en blockning kommer att göras i en svinblink - otroligt!! Det är en vinna-vinna-situation för mig och alla i min närhet.

Jag återkommer med rapport om hur det fungerade!

Spruce Forest på blockning

Min Spruce Forest är klar!!! Och den är så fiiin. Den ligger nu på blockning (gjort på det gamla viset med nålar). Sjalen har varit rolig att sticka, den har fått tagit tid, jag har stickat annat mellan varven och plockat fram den här lite då och då.

I helgen repade jag upp den påbörjade kanten som görs sist på sjalen, jag gjorde det för det såg inte snyggt ut där jag plockat upp maskorna. Jag förstod inte beskrivningen riktigt hur de skulle plockas och stickas upp så jag gjorde efter eget huvud först... Det skulle jag ju inte gjort, för huvudet var nog tomt just då, för det blev INTE snyggt.

Nåväl sagt och gjort, jag repade upp och fick sedan hjälp av duktiga Dessi att begripa hur jag skulle göra. Så jag gjorde om och gjorde rätt och det ångrar jag ju inte! Tack snälla Dessi!!!

Vill göra!

Vårkoftan växer så sakteliga, och nu är det snart sockor på gång också. Det ska stickas sockor i Kofthäxorna minsann, och det ska ju bli såååå kul, jag älskar sockstickning. Tror ni jag tittade bland alla mina mönster? Nu känner ni igen mitt beteende så att... neeeeej det gjorde jag inte, jag sonderade internetterrängen igen och beställde nya mönster. Inte ett nytt utan flera nya, för jag kan ju inte bestämma mig så klart - velpotta som jag är.

Måste göras!!!

För vet ni - jag har hittat sockorna jag MÅSTE göra, det nästan stod Reidun på dom, och så såklart sockorna jag oxå VILL göra... ja så är det. Det bästa av allt är att de innehåller flerfärgsstickning och FLÄTOR - nu är jag lycklig aaah... Nu ska jag ta itu med det delikata problemet att välja garn till dem oxå!

I lördags kväll shoppade jag och mina vänner Dessi och Lotta också loss. Det var en sjuukt rolig shopping, jag skrattade så jag låg i soffan. Vi bor i olika delar av landet så vi shoppade tillsammans fast på distans i en gruppchatt, och det var baske mig inte det enklaste att få ihop, men till slut så lyckades vi - tror jag i alla fall, man kanske inte ska säga något om det förrän grejerna är här.

detta är bara en av många olika sorter...

Vi shoppade stickmarkörer, haha hur svårt kan DET vara tänker ni nu, men det var svårt jag lovar.... svårt men kul!

De där galna brudarna träffade jag på en stickkurs i Rättvik i januari, och sedan dess sätter de ständigt guldkant på min tillvaro!

"Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den"

Toffel eller skogshuggare?

Solen skiner, det är varmt och det luktar vårsnusk ute - så himmelens underbart. När solen skiner på fönsterna ser man inte ut, inne ser man däremot allt och då menar jag ALLT - men även det är ju ett vårtecken så gott som något!

Oj, inget jag ägnar allt för mycket tid åt..

"Några dammtussar i hörnen är bara änglarnas tofflor"... jo tjena, i så fall använder mina änglar skogshuggarstövlar storlek 48 med tanke på dammtussarnas storlek, här pratar vi INTE några nätta små tofflor inte!
 
För en tid sedan skulle jag vara lite så där husmoderlig och baka, bakning är ju inte en talang jag skryter om precis kan jag säga, tvärtom, det talar jag väldigt tyst om, de flesta av mina bakprojekt misslyckas och det ganska rejält också.

Kan bero på att jag ägnade mig åt att vispa i diskmedel i mina klasskamraters sockerkakssmet på hemkunskapen istället för att faktiskt lyssna på fröken - va vet jag?
(Men jädrar vad smeten skummade, testa nån gång vettja :))

 

Så här kan det oxå bli när man bakar...

I alla fall så satte jag igång att väga, mäta och hälla upp, och så skred jag till verket med elvispen i högsta hugg, och då hände det sig att hela köket fylldes av ett moln värre än det där askmolnet från Island - jag hade för tusan glömt allt vad vätska heter, det var bara torra ingredienser i bunken - herreguuuuuud - mitt fina kök! Så grått, så vitt och så... dimmigt, så dammigt och så dålig sikt. Rester av det baket syns ännu nu när solen skiner in, det är ändå bara en bråkdel av ALLT som syns nu....

Men det gör inget nu, det gör inget att allt ser fruktansvärt lortigt och ofräscht ut - för det är ju våååååår!!! Bästa tiden är nu, både humöret och inspirationen stiger.

Vänstervantar - grrr

Gjort om och gjort rätt nu!

Mycket jag vill göra nu.... Jag har nu gjort en högervante till dottern, så hon slipper krångla och svära över att ha två vänstervantar. En till ska det bli så att den andra vänstervanten också får en maka.

Min blivande vårkofta

Vårkoftan - originalet

 Jag har kommit en bra bit på väg med min vårkofta som jag stickar i Rialto Lace från Debbie Bliss och det är snart dags att starta upp ett sockprojekt, vilket är nästa aktivitet i FB-gruppen Kofthäxorna. Jag spånar och kollar för fullt på fina roliga sockmönster, vi får se vad det blir.

Mums mums!

Förmodligen blir det ett par sockor ur min bok Socktopus - den är fylld av en massa sock- och garnporr, MUMS! Sockor är bland det roligaste att sticka tycker jag, det går fort och det finns en mängd olika sticktekniker att testa, den enklaste socka kan vara en rejäl utmaning. Det ska vara lite att bita i - det gillar jag!

"Så härligt det är att göra ingenting och sen vila efteråt"

Lite ordning & reda - kanske?

När tillvaron är rörig så får man försöka bringa ordning i annat, i mitt fall blev det alla mina mönster... Men snälla nån säger jag bara, mönster mönster mönster ÖVERALLT, och hur mycket som helst - jag behöver inte skaffa ETT ENDA mönster till så länge jag lever - egentligen.

Givakt! Lediga? Aldrig...

Notera sista ordet där - egentligen - det är en reservation och betyder att jag vet att jag inte behöver eller snarare inte bör skaffa fler, men det betyder också att jag kommer att göra det i alla fall. Och inte bara kommer att göra det, jag har redan gjort det, och det värsta är att jag gjorde det under tiden som jag städade bland de jag redan hade... Ja, jag veeet och jaaa jag skäms - men bara lite! eller egentligen inte alls faktiskt om jag ska vara ärlig!

Inspirerad!

Men va fasiken, man behöver inspireras, och när den där känsliga kreativa andan smyger sig på så kan man ju inte ta sig tiden som krävs att gå genom det man redan har, utan då måste man ut och sondera terrängen, ut på okänd mark! Observera att "man" i det här fallet = jag

Hur och vad gör jag när jag ska inspireras då? Ja jag kollar genom alla min favorit-stickbloggar (de är många - vilka fantastiska inspirationskällor alla dessa bloggerskor och (en&annan) bloggare är),  och så klickar jag mig in på ett community som heter Ravelry, det är ett sant eldorado . När Herren skapade paradiset, ja då var det Ravelry han skapade! Som ni säkert vet så är ju var och en är salig i sin tro...

Näe, tvärtom, stolt! (kanske lite störd)

Nåväl, jag är i alla fall mäkta stolt över min insats, jag har plockat ihop, sorterat och lagt in varje enskilt mönster i en alldeles egen plastficka och nu bor de alla tillsammans i ett par pärmar. Vips så blev det lite ordning och reda, om än alldeles säkert bara tillfälligt, men ändå...

Men oj, köpte jag inte ett mönster på nätet idag igen, ett annat kom med posten och ett tredje på mailen.. jorå så att... dags att köpa nya plastfickor och nya pärmar så att ordningen och redan hålls intakt.

Sen när har man tummarna till vänster på båda sina händer?

Men hallå, apropå ordning och reda, dags att bekänna annan oordning och oreda; Vantarna jag stickade till dottern, de blå och vita Torun-vantarna ni vet? Jag har ju för guds skull gjort två vänstervantar!!! Exakt HUR klantig får man vara? Och jag har inte ens reflekterat över det en enda minsta liten jäkla gång, nej då, tvärtom jag har tjatat på den där dottern jag har att komma och hämta dem nu när de äntligen är klara... 

Gilla läget då...

Va sjutton, först ska jag sticka dom hett efterlängtade vantarna, sen ska de  ändå ligga här och bara vänta. Idag kom hon ivrig och glad över att få dom, sätter på sig dom, eller dom och dom - inte dom utan DEN, för det var då det visade sig att jag gjort två st vänstervantar!!!! Medan dottern skrattar högt och glatt över detta  så SVÄR jag väldigt högt och väldigt oglatt! F*n,  f*n och f*n var väl ungefär vad jag sa, ordförrådet blev väldigt begränsat där, hjärnan hade istället fullt upp med att koka av irritation och ilska - SÅ klantigt och SÅ.... ja så... jag vet inte. Jag blir alltså tvungen att göra två högervantar nu då - SUCK!

Favoritkillen nr 1

Igår var min älsklingsgrabb här och förgyllde min dag, bihanget (mamman & pappan alltså) var oxå med, får väl erkänna att även de förgyllde dagen. Men mest förgyllde lilla vännen - det är full fart där nu.  Det ska pratas i telefon, det ska öppnas dörrar och lådor och allt precis ALLT ska upptäckas och noggrant undersökas! Det är häftigt tycker jag och jag hoppas att den där nyfikenheten sitter kvar länge länge.

Han hjälpte även till att tömma vedspisen på aska och han gjorde det utan att jag bad om det! Fantastisk liten kille, om sen mor och far tyckte det var så fantastiskt... ja inte vet jag :)

Puss på dig!

Pussar!!! Man får pussar av honom nu - kan man bli lyckligare? Jag tror inte det faktiskt oj oj oj, jag lever på dom än, lilla hjärtat! Jag dööör av kärlek!

"Ordning är bara för idioter - genier behärskar även kaos"

Små lätta moln eller regntunga skyar

Vilken vår det blev, helt himla underbart! Våren och försommaren är den absolut bästa tiden på året, tycker jag i alla fall.

Kan det bli bättre?

Det är ju så livgivande! Längre dagar, en sol som börjar värma  - ja då tankas jag med massor av ny energi och positiva känslor. Tyvärr gäller inte det för alla, för en del är den här årstiden en tung tid på många sätt, för många infinner sig istället en trötthet och tunga tankar, helt enkelt lite mörkare moln på deras himmel. Vad olika det kan vara, vilka olika förutsättningar vi alla behöver för att trivas och må bra.

Längre fram i vår ska jag och min 20-åriga dotter göra Rom på tu man hand, det ska bli så superroligt. Nu tror ju dock min dotter att livet är typ slut för mig, för det är det ju när man är lika gammal som jag. Hon undrade faktiskt, och då INTE försynt och med lite finkänslighet, vad jag skulle göra medan hon blev uppvaktad av alla snygga italienare...

Hon undrade om jag skulle sitta med min stickning på nån uteservering och vara "tantig"! Oj oj oj, stackars flicka tänkte jag, (jag har ju gudbevars uppnått den aktningsvärda åldern att jag lärt mig lite fingertoppskänsla så jag tänkte bara, jag sa inget), att nu tjejen pratar vi Sydeuropa i allmänhet och Italien i synnerhet... Där vet man att uppskatta mogna kvinnor, så vi får väl se hur det blir med dotterns funderingar och "oro" för sin lilla mamma.

Nja.., jag stickar nog hellre

Å andra sidan sitter jag ju hellre på en mysig liten servering med min stickning och ett glas gott rött, men det behöver jag ju inte skriva henne på näsan he he.

Torun

Och vad ska jag sticka på i Rom då? Ja det brukar ju inte vara ett problem liksom, tvärtom, vad ska jag INTE sticka...

Jag har precis avslutat ytterligare ett par vantar i mönstret Torun, av Eva-Lotta Staffas denna gång blåa och vita, dom ska dottern få.

Som ni vet så håller jag ju på med min Spruce Forest, den åker fram mellan varven, det är en rolig stickning så även om den drar ut på tiden så kommer det inte att bli ett UFO - jag lovar!

Spruce Forest - detalj

För er som inte är sticknördar så kan jag berätta att UFO står för "UnFinished Object", så nu vet ni.

Scoop Neck Top

Jag har precis påbörjat en kofta, Scoop Neck Top i garnet Rialto Lace, design och garn från Debbie Bliss. Färgen är en mörk fuschia - superläcker tycker jag.
 

Här skall skapas Rock Island Shawl

På vänt ligger en sjal, världens läckraste btw enligt min mening, Rock Island Shawl, den ska jag sticka i det mörkgröna lingarnet från Yll o Tyll, jag älskar redan den där sjalen, undrar om det också beror på våren månntro...

Nu ska jag vara ledig resten av denna vecka,och jag ska bara vara... jag ska sticka, sticka och sticka, och så ska jag lata mig förstås. Det får bli ungkarlsmiddagar för hela slanten, fötterna på bordet och stickningen i knät!

"Ta alltid ut lyckan i förskott, det värsta som kan hända är att du varit lycklig i onödan"

Herrans tukt och förmaning

Grannens tupp har vaknat, det är slut på friden för den här gången alltså! Jag hatar tuppfan efter ett tag, men just nu precis efter vintern så är det lite mysigt att höra honom. Men som sagt om en månad kanhända att han drabbas av absolut tystnad... vem vet?

Kuckeli...

Häromdagen fick jag en leverans med godsaker från Yll o Tyll, jag älskar Y&T, alltid supersnabba och alltid supertrevliga. Leveransen bestod av Debbie Bliss garn Rialto Lace, det känns helt underbart, Yll& Tylls Tunna Lin och en mönsterkatalog från Debbie Bliss med modeller stickade i just Rialto Lace.

 

Jag LÄNGTAR tills jag ska få börja sticka av garnerna. Lin har jag aldrig stickat i så det ska bli spännande! Färgen är helt underbar, en riktigt djup djup mörk smaragdgrön, love it. Garnet från Debbie Bliss är mörk fuschia, jättefint, det ska få bli en kofta eller en rektangulär sjal, har inte bestämt mig än.

Y&T Tunna Lin

Rialto Lace

Men, som sagt, de där ljuvliga sakerna får vänta lite, för jag håller mig själv i herrans tukt och förmaning, jag ska nämligen avsluta några projekt, sk UFO:n (projekt låter bättre, låter inte lika slött liksom) innan jag börjar att sticka av de här garnerna.

Men det ÄR svårt ska ni veta, riktigt svårt, och om jag känner mig själv rätt så kommer jag, som vilken annan missbrukare som helst, att snart hitta på en mängd riktigt bra ursäkter för att strunta i de andra projekten ett tag till och börja på nåt nytt här....

Jag slutade röka för många år sen, och jag tyckte det var ganska svårt, men det var ingenting mot det här.

Kämpigt värre!

Jag märker redan nu under tiden jag skriver vilka bra ursäkter som börjar dyka upp i tankarna:

• men Reidun, det gör väl inget att du börjar på nåt nytt, det skadar väl ingen
• det ska vara roligt att sticka
• den där nya koftan/sjalen/vantarna ska jag ju använda på en gång så då måste jag börja nu... 

      eller varför inte den här:

• jag har ju sprillans nya stickor och nya stickor förtjänar att debutera i nytt garn... 

Ganska bra ursäkt det där sista om jag får säga det själv...

Nya stickor kräva nya garner, eller..

Apropå stickor, jag köpte korta jumperstickor igår, det sägs att de ska vara skonsammare än de långa, då man får vila armar och axlar bättre, ska bli spännande att testa. Jag handlade dom på garnaffären Kecathu i Borlänge. Har ni vägarna förbi så MÅSTE ni kika in där. Det är en helt underbar butik, med ett stort och brett garnsortiment och alla tillhörande tillbehör, ett riktigt eldorado om man är garnälskare! Dessutom är de så otroligt trevliga, de tar sig alltid tid, den tid som behövs för varje fråga och för varje kund.

Svärmors vantar

Svärmor blev nöjd med vantarna, supernöjd - härligt! Dessutom ville hon nog prova Bitterrooten när hon väl såg den, kanske inte så känslig trots allt då...

"Bekymra dig inte över gamla problem, det kommer snart nya"

Tvära kast

Omkullkastade planer... det kan ju vara spännande när det blir så. men den här gången vet jag väl inte om jag tycker det blev så spännande, jag blev snarare sur faktiskt. Liiite barnsligt kanske, men det bjuder jag på.

Jag hade nämligen tänkt att överraska min svärmor med en fin sjal på hennes födelsedag. Till saken hör att jag aldrig stickat en spetssjal tidigare, så den där surheten beror väl till största delen på mitt sårade ego... Hon vet inte om att hon skulle få den, så egentligen gör det min reaktion ännu barnsligare, men ett sårat ego är baske mig inte att leka med!

Bitterroot

Nåväl sagt och gjort jag stickade en Bitterroot, som blev jättefin, om jag får säga det själv och det får jag ju. MEN de senaste gångerna svärmor har varit hem så har hon minsann HÖGT och T Y D L I G T talat om att hon inte tål sånt som är stickat i ullgarn. Ja ja tänkte jag, lilla hypokondrikertanten, du ska få sjalen ändå, för om du inte vet att det är ullgarn så kommer du inte att märka nåt - elakt tänkt av mig? Jag veeet, men jag bjuder på det oxå faktiskt.

Ju närmare födelsedagen vi kommit desto mer har jag tänkt att "nej det är ingen bra idé att ge henne sjalen, för tänk om hon inte kommer att använda den". Hur kul är det? Inte kul alls skulle jag säga..

Racerstickningen påbörjad!

Så i lördags kväll tänkte jag att "nää det får bli ett par vantar istället" och sen dess har det varit racerstickning mellan varven och NU är de färdiga, jippie. Och fina blev dom! Mönstret heter Torun och är gjort av Eva-Lotta Staffas och de är stickade i Wollmeise och Drops Baby Merino - mjuka och fina garner båda två, inget som ens tant svärmor kan förknippa med stickigt ullgarn!!.

Torun!

Hmmm tänker ni nu, det är ju också ullgarn... mm javisst men det vet ju inte svärmor om, fniss:))

"Det spelar ingen roll hur fort du springer om du springer åt fel håll"

Störst av allt är...

Idag fyller mitt högt älskade barnbarn 1 år! Tänk att man kan ha så mycket känslor som bara väller fram i en - han gör mig så lycklig den där lille killen bara genom att finnas.

Hannes

Min självklara uppgift är att finnas där närhelst han behöver, mitt förhållande till honom ska alltid präglas av kravlöshet och kärlek... Jag hoppas Hannes alltid ska se mig som en självklar tillgång och trygghet i sitt liv!

Jag ska minsann skämma bort honom med tid, med kärlek, med lek och bus. Han ska alltid veta att jag älskar honom för den han är och inte för vad han gör!

Att får se den här lilla älsklingen växa upp och bli en trotsig 3-åring, busig 7-åring, finnig tonåring... helt underbart, vilken tid jag har framför mig!

Under tiden ska vi härja som 17, sjunga, prutta på varann, busa, leka, baka, prata och bara njuuta:)

"Lev dina drömmar så mycket du hinner"

Det ordnar sig...

Åååå underbara härliga våren är i antågande, känns det som... Lite tidigt än kanske så det lär väl bli ett och annat bakslag, men det går åt rätt håll i alla fall - härligt!

Just nu stickar jag för fullt på min Spruce Forest, nu är det inte långt kvar. Den kommer att bli bra, jag kan verkligen rekommendera mönstret!

Törnen, andra vanten

Man kan ju inte bara ha ett projekt igång, så utöver den håller jag på med finvantar i Rauma Finull, Törnen heter det mönstret. Det är så fint, men jag är lite missnöjd med min version av det så här långt, de blir för stora trots att jag stickar med stickor som är en storlek mindre än vad som anges i mönstret. Färgvalet blev inte heller så bra som jag tänkt mig, men men så där kan det ju vara. Som tur är har jag andra som vill ha dom, så så får det bli - jag ger bort dem helt enkelt och ger mig i kast med ett par nya till mig själv lite längre fram.

Teststickningen

Jag teststickar dessutom ett sockmönster, snabbstickade som 17 var de, har en halv socka  kvar att göra. De stickar jag i riktig djupt mörklila, tyvärr gör inte bilden färgen rättvisa, i Drops Nepal, jag gillar verkligen det garnet, så himla härligt!

Kofthäxtröjan - dåliga samvetet

Sen MÅSTE jag nog ta tag i min Kofthäxtröja, den ska vara klar till påsk, oj oj oj. Det är inte långt till påsk, men det är långt till en färdig tröja.... det får bli racerstickning... Det är inte första gången jag hamnar i den situationen och säkerligen inte den sista heller. Att man (jag) aldrig lär mig!!!

Kofthäxtröja??? Ja det finns en Facebookgrupp, Kofthäxorna,som startades av Dessi. Syftet att vi skulle sticka en kofta/tröja  och tanken är att den ska vara färdig till påsken 2012 - därav namnet Kofthäxorna. Det är så mycket roligare att sticka tillsammans även om det är tillsammans i cyberrymden! Nu börjar den ena efter den andra att bli klar med sina fina alster, så att det är väl bra om jag också sätter lite mera fart nu!

the one and only

Ni som läst min blogg har förstått att tålamod inte är min bästa gren, och jag berättade tidigare om min frustration angående att nysta garn - i vår familj är det numera maken som sköter den delen. Och nu har han testat nya nystmaskinen, och han är SÅ lycklig, ja han är så salig över den så han knappt finner ord! Tänk vad olika vi människor är ändå, hmm...

Han talar om den i ordalag som: fantastisk, går tyst och mjukt, spinner som en katt... ja jag vet inte vad jag ska säga liksom, jag säger nog ingenting och låter honom hålla på bara. Jag tror att alla dessa superlativ kommer sig av att han fått ett inre lugn när han inser att han kommer att få sköta det där helt och hållet och att jag inte kommer att befatta mig med det mer över huvud taget.

Ravelry - igår blev vi 2 000 000, helt otroligt, 2 miljoner stickerskor/stickare världen över!!!

"Man hinner nästan hur mycket som helst, bara man inte gör sig nån brådska"